15.06.2020

Annamari Arrakoski-Engardt: Fart även i motvind

I en text som tagits från John Nurminens årsredovisning tittar Stiftelsens vd Annamari Arrakoski-Engardt på det gångna året och blickar även framåt.

I år är min loggpost lång. Året har varit exceptionellt, och det har krävt att vi tänkt mer på stiftelsens plats i det finländska samhället och det internationella samarbetet än tidigare.

År 2019 satte vi vårt eget rekord inom anskaffningen av medel. Vi fick cirka 2,5 miljoner euro som donationer av samarbetspartner och privata givare. Vid sidan av det privata stödet är offentliga instanser som miljöministeriet och EU fortfarande viktiga finansiärer av vår verksamhet. Det senaste året präglas av en rekordstor tillväxt: på kort tid har vi lanserat tio nya projekt, och antalet anställda vid stiftelsen har ökat till nästan 20. Samtidigt har vi ordnat ett stort antal evenemang och gjort hundratals människor delaktiga i arbetet för Östersjön.

Vi har alla en historisk vår bakom oss: i mars nådde coronaepidemin även Finland och fick hela samhället att stanna på en gång. Även vi här på stiftelsen har anpassat oss och reagerat på de förändrade omständigheterna. Stiftelsen har ett långsiktigt syfte och därför kan vi inte låta oss påverkas av kvartalsekonomins växlingar eller av ett eller två krisår. Vi siktar på att garantera vår soliditet så att vi har möjlighet att blicka mot horisonten och fortsätta vår färd mot målet även när det stormar. När det gäller antalet och kvaliteten på nya initiativ och kulturgärningar har vi upplevt ett år och en vår som saknar motstycke i stiftelsens snart 30 år långa historia.

Mätbara och konkreta resultat

I våra projekt för att skydda Östersjön fokuserar vi fortsättningsvis på Östersjöns största problem. övergödningen. Klimatförändringen påskyndar symptomen på övergödning genom att värma upp havet och öka avrinningen till det. Det äventyrar havets mångfald och därför ökar vi farten. För att minska övergödningen började vi med de största belastningskällorna och har inlett nya projekt med allt mindre källor i takt med att de större näringsutsläppskällorna har åtgärdats. Vi räknar fosforton och -kilogram, men vi tittar också på olika verksamheter som samtidigt har potential att lösa andra problem. Vi bedömer om dessa lösningar eller verksamhetsmodellerna för våra projekt kan utvecklas till storskalig verksamhet.

De principer som fungerar som kölen i vårt fartyg förblir oförändrade. Innan vi startar ett nytt projekt utvärderar vi projektet utifrån bestämda kriterier. Ger vår verksamhet resultat? Vi måste kunna berätta vad donationspengarna åstadkommer och vilket mervärde vår verksamhet skapar, dvs. vilket problem vi löser. Är åtgärderna riktade och konkreta, och kan vi rapportera om konkreta resultat? Många av problemen i Östersjön är så komplexa att det inte är meningsfullt att försöka hitta en enda åtgärd som skulle kunna lösa alla problem på en gång.

Samarbete över gränserna är en väsentlig del av vår verksamhet. Vi måste jobba tillsammans för att lösa Östersjöns tuffa problem. En viktig del av vår verksamhet handlar om ett fördjupat samarbete med forskningsinstitut och universitet, dvs. med forskarsamfundet och forskare. Vi har också mött tvivel och kritik när vi gått in i nya verksamhetsområden. Vi bygger emellertid vår verksamhet så starkt på forskningssamfundets rekommendationer och forskningsrön att det är lätt för oss att gå framåt. Vi stödjer oss på forskningsinformation och vår verksamhet styrs endast av Östersjöns intresse.

I fjol ordnade vi två valdebatter om Östersjön, i samband med riksdagsvalet och EU-valet. Vi träffade även beslutsfattare inom ramen för vårt valprogram. Tack vare aktiva insatser av oss och många andra instanser upptogs gipsbehandling av åkrar i statens program för att effektivisera skyddet av vattendrag, och miljöministeriet beslutade att inleda ett storskaligt projekt i Egentliga Finland för att minska avrinningen ut i Skärgårdshavet. Gipsprojektet för Vanda å, som stiftelsen leder, fortskred som planerat. I slutet av året fick vi dessutom utrikesministeriets finansiering till ett internationellt projekt som genomförs på uppdrag av miljöministeriet. Projektet främjar införandet av gipsbehandling av åkrar i hela Östersjöområdet.

Försök i start up-anda, framgångar skalas upp

Nyfikenhet och ifrågasättande är en del av vår verksamhet. Vi har fått fart i samhällets aktiviteter genom att inleda projekt i en start up-anda. Ett bra exempel på dessa är det femåriga närfiskprojektet, som inledde riktat vårdfiske av mörtfiskar i Östersjön. Syftet är att skapa förutsättningar för permanent marknadsbaserad verksamhet. Närfiskprojektet är ett utmärkt exempel på en aktivitet som sammanfattar hela vår stiftelses mission att hantera Östersjön som helhet, inte som ett knippe separata räddningsprojekt. När den biologiska mångfalden minskar, hotas hela ekosystemet. Har kustfisket förutsättningar att överleva, finns det fortfarande människor som vill fortsätta i den här uråldriga näringen? Även kulturen hotas av utarmning och likriktning. Tillspetsat: skärgårdens fester för att fira fångsten av flundra har bytts ut mot lax från stormarknaden.

Inom vattenskyddet i jordbruket behövs effektiva första hjälpen-åtgärder av olika slag, med gipsbehandling av åkrar i täten, tillsammans med strukturkalk och fiber som är föremål för forskning just nu. Samtidigt vill vi vara med om att söka lösningar på den höga näringsbelastningen, som till exempel i sydvästra Finland beror på att gödsel från djurproduktionen koncentreras till vissa områden. I april lanserade vi ett pilotprojekt för gödselåtervinning i Satakunta. Projektet balanserar användningen av gödsel inom jordbruket. I skrivande stund håller vi på med att inleda det internationella Sustainable Biogas-projektet.

Som en motvikt till utflyttningen från skärgården kan man se att just där, tack vare havet och de stora avstånden, har en fantastisk och stark karakteristisk kultur överlevt. Det är en av de viktiga uppgifterna för vår generation att sköta om att Östersjöns rika kulturella tradition inte konserveras i ett par skärgårdsmuseer eller kulturreservat utan överlever och förblir stark, livskraftig och relevant. Detta tema återspeglades starkt i Ritva Kovalainens och Pekka Turunens magnifika bok Meren MaaHavets land, som stiftelsen utgav år 2019. Vi kommer att bredda bokens teman genom att redan i år introducera möjligheten att göra en virtuell resa i Åbolands skärgård, som Ritva och Pekka dokumenterat på ett så storslaget sätt. Projektet genomförs med finansiering från Weisell-säätiö.

En av höjdpunkterna år 2019 är vårt samarbete med Moomin Characters. Kampanjen #VÅRTHAV, som offentliggjordes på Finlandsarenan i Björneborg i fjol och som officiellt startade på båtmässan 2020, är en storsatsning. Samtidigt är den just en sådan gärning som Östersjön förtjänar. Vi är tacksamma för att Sophia Jansson och Roleff Kråkström från Moomin Characters beslutade att fira mumintrollens 75-årsjubileum med en kampanj av detta slag. Kampanjen har inspirerat otroligt många aktörer, några av dem ända från Island och Japan, att agera för vårt gemensamma hav. På grund av coronaviruspandemin kommer kampanjen att pågå ända fram till slutet av juli 2021, så att det långa planeringsarbetet och de många inspirerande evenemangen och mötena kan få den synlighet som de förtjänar.

Våren 2020 introducerade och offentliggjorde vi tjänsten Digimuseo.fi i samarbete med Museiförbundet. Syftet är att göra museets innehåll tillgängligt för konsumenter på ett nytt och inspirerande sätt i en digital miljö. I april bestämde vi oss för att påskynda produktionen av konceptet, som då först var i planeringsskedet, så att vi omedelbart kunde reagera på det tillstånd som rådde i det omgivande samhället och erbjuda något konkret till dem som isolerats på grund av coronapandemin. Vi lyckades faktiskt åstadkomma ett litet mirakel. I det digitala museet kan besökare också ta del av John Nurminens Stiftelses samlingar. Vi kommer också att komplettera dem med Östersjörelaterat innehåll. De här är också orsaken till att vår stiftelse axlade en så synlig roll i bygget av tjänsten: vi hade genomfört samlingen av berättelser om havet och nättjänsten lokistories.fi, som fått mycket beröm, och vi ville utvidga denna framgång och ställa den till hela kulturarvsområdets förfogande.

Så många aktörer – företag och privatpersoner, projektteam, riksdagsledamöter, beslutsfattare och medlemmar i stiftelsens styrelse – har deltagit i vår verksamhet att jag inte kan tacka dem här med ett omnämnande. Nämnas bör dock Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori, som spelade en helt avgörande roll för att ett av våra viktiga initiativ kom framåt. På dagen för ett år sedan presenterade vi vår idé om att ordna den internationella Östersjödagen för honom. Dagen skulle firas varje år den sista torsdagen i augusti. Borgmästaren ansåg att idén var bra, och han konstaterade dessutom i Östersjöutmaningens anda att Åbo vore en annan naturlig partner för dagen. Resten är historia. Vi lanserade den nya temadagen för Östersjön redan i augusti samma år. Vi är initiativtagare och projektledare för Östersjödagen, men dagen lyckas endast och uteslutande för att så många aktörer anslutit sig till arrangemangen med stor entusiasm. Stiftelsens eget konkreta bidrag till Östersjödagen är projektet Minnenas hav. I projektet samlar vi in finländarnas Östersjöminnen och sammanställer en transmedial utställning om dem.

Ingenting är omöjligt

Vilka beståndsdelar har John Nurminens Stiftelse? Åtminstone av kompetens och ambition, ett lämpligt mått av passion och nyfikenhet, kreativitet, mod, lösningscentrering, sisu – och visst, även ihärdighet. Stiftelsens grundare och styrelseordförande Juha Nurminen skildrar stiftelsens berättelse på en video som vi spelade in. Vi har rötter och en berättelse som ger oss kraft. Och dessutom har vi kanske det viktigaste och starkaste: optimism och tro på att det finns lösningar på problem. Vårt inofficiella motto ”ingenting är omöjligt” sammanfattar det väsentliga. Det har jag blivit övertygad om under de mer än sex år som jag haft en ledande post i styrelsen.

Vi tänker på stiftelsens och Östersjöns vänner när vi paketerar ett nytt vattenskyddsprojekt, startar ett internationellt biogasprojekt, förbereder oss på att testa spridning av kalk i Egentliga Finland, bokar träffar om gips med ambassader, producerar den virtuella resan Havets land och förbereder presentationen av berättelsen om Östersjön på en utställning, i en bok, på ljudvågorna och på video.

Jag hoppas att ni tittar på Juhas stämningsfulla berättelse i vår YouTube-kanal. Eller att ni lyssnar på mina Mitt Östersjön-podcasterna, där mina senaste gäster är Baba Lybeck, Ari Huusela och Sanna Sonninen. Ni kan också besöka vårt museum virtuellt i det digitala museet och informera om era gärningar på Östersjödagen på adressen itämeripäivä.fi.

Vi tackar våra partners, våra samarbetspartner och donatorer samt alla sammanslutningar och privatpersoner som donerat oss pro bono-arbete – er alla. Vi är tacksamma och lyckliga för att ni är med och gör det möjligt att rädda vårt kära hav och dess arv.

28.5.2020
På hemkontoret i Helsingfors

Annamari Arrakoski-Engardt, FD
Verkställande direktör, John Nurminens Stiftelse
Twitter: @AArrakoski

Annamari Arrakoski-Engardt har verkat i stiftelsens styrelse åren 2013–2014 och haft posten som stiftelsens ombudsman sedan år 2014. Hon utsågs till verkställande direktör 1.6.2020.

John Nurmisen Säätiön toimitusjohtaja Annamari Arrakoski-Engardt

Relaterade länkar

Your current shadow instance is ""Staging"". Exit