Det finns mycket fosfor i åkrarna särskilt i Egentliga Finland och Satakunta till följd av gödsling som pågått i flera årtionden. Då produktion av husdjur koncentreras till samma områden är fosforhalterna kontinuerligt höga i åkrarna i dessa områden. Detta orsakar avrinning av näringsämnen ut i vattendragen och Östersjön. Det är viktigt att inte skuldbelägga enskilda producenter eftersom belastningen från lantbruket är ett storskaligt strukturellt problem.

”Lantbruket står för nästan 70 procent av fosforbelastningen från människan i Östersjön. I Skärgårdshavets avrinningsområde är andelen hela 87 procent. Jordbrukets näringsbelastning i Skärgårdshavet har inte minskat alls under uppföljningsperioden 1995–2019. Det verkar som om en god status i havsområdet i fråga om övergödningen inte kommer att uppnås före det målsatta året som gäller just nu, dvs. år 2027. I stället för att öka fosforreserverna i jordmånen borde vi kunna minska dem. Behovet att vidta effektiva åtgärder börjar bli akut även för att klimatuppvärmningen hotar öka belastningen”, säger specialforskare Seppo Knuuttila vid Finlands miljöcentral.

Heikkilä gård i Rusko jobbar för att lösa gödselproblemet inom husdjursproduktionen genom att hantera gödseln effektivt och transportera den drygt 80 kilometer till Humppila, där gödseln kan sättas i bättre användning. Gödseltransporterna mellan Rusko och Humppila är en del av John Nurminens Stiftelses projekt Gödselåtervinning. Syftet med projektet är att förbättra den regionala näringsbalansen inom livsmedelsproduktionen genom att stödja transporten av torrgödsel från djurproduktionsgårdar vid kusten till växtodlingsgårdar i områden med näringsunderskott.

Under gödselåtervinningsprojektet stödjer stiftelsen överföringen av gödselfosfor mellan regionerna. Samtidigt insamlas information om vilka incitament som behövs för att det i framtiden ska vara möjligt att styra mer gödsel till områden där den behövs. År 2021 deltar två svingårdar och sju växtgårdar i projektet. De har valts ut genom en anbudstävling utifrån kostnadseffektiviteten av överföringen av gödselfosforn.

Vanligen sprids gödsel ut på åkrar som ligger nära djurproduktionsgårdarna. I dessa områden är fosformängderna i åkrarna kontinuerligt mycket högre än vad växterna behöver. När gödselfosforn transporteras till näringsfattiga områden ersätter den industriellt producerade fosforgödselmedel. Det är inte lönsamt att transportera slamgödsel långa vägar eftersom den innehåller mycket vatten. Därför gäller det att separera torrsubstansen, som innehåller mycket fosfor, från slammet före transporten.

Det nuvarande stödsystemet uppmuntrar inte till en lösning av gödselproblemet

På Heikkilä gård i Rusko används en fällningsmetod för att separera vätskan från den fasta substansen. ”Fällningsmetoden bygger på tyngdkraften och på att vätskan pumpas från bassäng till bassäng. Metoden är mycket energieffektiv och kräver inga kemikalier. Med den här fällningsmetoden blir gödselfosforn kompaktare än vid traditionell separering och därför är transporten kostnadseffektiv, säger Timo Heikkilä från Heikkilä gård.

Det krävs politisk vilja och ekonomiska incitament för att återvinning av gödselfosfor ska bli vanligare. Det nuvarande stödet för återvinning av näringsämnen och organiska ämnen som ingår miljöersättningssystemet förutsätter att minst 15 m³ gödsel sprids ut per åkerhektar. Detta uppmuntrar inte separering av näringsämnen och effektiv hantering av gödsel.

”Det finns redan fungerande tekniska lösningar för behandling av gödsel. När gödseln behandlas effektivt, innehåller torrgödseln dock så mycket fosfor att det inte är möjligt att sprida ut så mycket gödsel på åkern som stödvillkoren kräver. Det nuvarande stödsystemet är inte fungerande när det gäller att lösa gödselproblemet, och det borde ändras uttryckligen så att den kompenserar för transporten av effektivt separerad gödsel. Djurproduktionsgårdarna behöver också stöd för införandet av metoder för effektiv behandling av gödsel”, konstaterar Heikkilä.

”Överföringen av gödsel från djurproduktionsgårdarna i hela Finland skulle kunna ordnas med ett stöd på 2–3 miljoner euro. Jordbrukare och djurproduktionsgårdar får årligen mer än 200 miljoner euro i olika miljöersättningar, så i den här skalan handlar det endast om en liten omallokering av ersättningar i rätt riktning”, fortsätter Heikkilä.

Från pilotprojekt till storskalig lösning

John Nurminens Stiftelses projekt Gödselåtervinning inleddes våren 2020 med ett pilotprojekt där gödsel överfördes mellan två gårdar, den ena i Satakunta och den andra i Birkaland. Projektet utvidgades år 2021 och kommer att pågå fram till slutet av 2022.

”Projektet har visat varför det inte varit möjligt att lösa problemet med ansamlingen av gödsel i Finland tidigare. Mineralgödsel är klart billigare än gödselbaserade gödselmedel bland annat på grund av transportkostnaderna för gödsel. Bearbetning erbjuds ofta som en lösning, men det ökar ofta kostnadsskillnaden ytterligare. Det uppkommer ingen efterfrågan på gödselfosfor utan att samhället vidtar åtgärder”, säger Marjukka Porvari, direktör för John Nurminens Stiftelses projekt Ett Rent Östersjön.

Ansamlingen av gödsel är inte bara ett problem för Egentliga Finland och Skärgårdshavet. Gödselfosfor ansamlas regionalt i hela världen i takt med att djur- och växtproduktionen skiljs åt och djurproduktionsgårdarna blir allt större.

”Problemet med ansamlingen av gödselfosfor i Finland bör lösas omedelbart genom att kompensationen för överföring av gödselfosfor upptas i EU:s nya miljöersättningssystem. Eftersom fosforhalterna i åkrarna sjunker långsamt gäller det samtidigt att säkerställa finansieringen av miljöersättningar för gipsbehandling av åkrar eftersom denna metod har snabb verkan”, konstaterar John Nurminens Stiftelses verkställande direktör Annamari Arrakoski-Engardt.

Mer information:

Marjukka Porvari

Direktör för projekten Ett Rent Östersjön
John Nurminens Stiftelse
marjukka.porvari (at) jnfoundation.fi
tfn + 358 (0)41 549 1535

Timo Heikkilä

Heikkilän Tila
timo (at) heikkilantila.com
tfn + 358 (0)500 822 963

John Nurminens Stiftelse – skydd av Östersjön och kulturgärningar

Syftet med John Nurminens Stiftelse, som grundades 1992, är att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsen som har belönats för sina kulturgärningar står för kunskapsförmedling och havsrelaterad information. I stiftelsens Ett Rent Östersjön-projekt förbättras Östersjöns tillstånd genom konkreta åtgärder som minskar såväl belastningen på havet som miljöriskerna. Arbetet styrs av mätbara resultat och verkningsfullhet. www.johnnurmisensaatio.fi/sv