24.09.2020

BEST-projektet: Fortfarande märkbara brister i hanteringen av industriellt avloppsvatten i Östersjön

BEST-projektet (Better Efficiency for Industrial Sewage Treatment) som undersöker hanteringen av industriellt avloppsvatten i Östersjöregionen visar att industriellt avloppsvatten ännu hamnar i kommunala reningsverk i hela Östersjöområdet, vilket försämrar reningsresultaten och ökar utsläppen av skadliga ämnen och näringsämnen i Östersjön. Särskilt i Baltikum kör regionalpolitiken och sysselsättningsaspekterna över miljöns och Östersjöns intressen.

I samarbete med Helsingfors stad började John Nurminens Stiftelse år 2013 förbereda projektet för att förbättra reningen av industriellt avloppsvatten i kommunala reningsverk. Totalt 15 partner från olika länder i Östersjöområdet gick med i projektet.

”Sedan 2005 hade vi stött på samma frustrerande problem i vårt arbete med att förbättra borttagandet av näringsämnen i kommunala reningsverk: industriella avloppsvatten försämrar märkbart driften i effektiva och även moderna reningsverk i Östersjöområdet. Detta förvärrar de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön, eutrofiering och havsföroreningar med skadliga ämnen. Problemen finns, förutom i Ryssland, Polen och Baltikum, också här i Finland”, säger Marjukka Bourgvar, direktör för stiftelsens Ett Rent Östersjön-projekt.

BEST-projektet, som finansieras av EU:s Östersjöprogram, undersökte orsakerna till problemet. Dessutom utvecklades lösningar genom vilka reningen av industriellt avloppsvatten konkret kan effektiviseras vid kommunala avloppsreningsverk. Lösningarna fokuserade på reningsinvesteringar och på att förbättra samarbetet och kunskapen mellan industrin, rengöringsverken och myndigheter. Projektet tog också fram en rekommendation för hela Östersjöområdet om hanteringen av avloppsvatten.

I hela Östersjöområdet gäller största delen av utmaningarna hanteringen av avloppsvatten från livsmedelsindustrin, men också kemiska industrin, metallindustrin samt avfallshanteringen skapar problem i kommunala reningsverk. Förutom stora industriföretag, orsakar även små företag såsom biltvättar och restauranger besvärliga utsläpp.

Alltför nära band mellan kommunala reningsverk och regionalpolitiken

Under projektet märkte man att problemet med industriutsläpp till kommunala reningsverk är akut, särskilt i Baltikum. ”Ur vår egen synvinkel är den viktigaste upptäckten från projektet att det i Östersjöområdet finns länder där myndigheterna inte reglerar att ens den tunga industrins avloppsvatten leds till avloppsreningsverken, utan regionalpolitiken och sysselsättningsaspekterna kör över miljöns och Östersjöns intresse. Vi försöker inverka på att sådana här avloppsvatten helt skulle täckas av miljötillstånd och följaktligen också övervakas i Estland, Lettland och Litauen”, säger projektledare Anna Saarentaus.

Regionalpolitiken och de nära banden mellan kommunala reningsverk och kommunernas politiska beslutsfattande och därigenom politiska intressen orsakade liknande utmaningar i hela Östersjöområdet. Trots att myndigheterna utanför de baltiska länderna som regel fastställer gränsvärden för utsläpp till kommunala reningsverk, så finns utmaningarna kvar.

Också i Finland har det på vissa håll varit svårt att skilja de små vattenverkens verksamhet från kommunens politiska intressen, och en föreslagen lösning har varit att från kommunala vattenverk gå över till mer självständiga och större regionala vattenförsörjningsbolag.

I Finland har man också problem med oklarheter och motsättningar mellan miljötillstånd och industriella avloppsvattenavtal mellan industrin och vattenverk, samt föråldrade avtal som inte kan sägas upp. Dessutom rapporterar inte alla verksamhetsutövare exceptionella utsläpp till vattenverket, vilket kan leda till en oförutsedd belastning av industriellt avloppsvatten vid avloppsreningsverket. Till exempel vid reningsverket i Viksbacka i Helsingfors dödade industriella kemikalieutsläpp kväveavlägsnande bakterier och lamslog reningsverkets kväveborttagning under flera veckor sommaren 2018. På grund av störningen hamnade 96 ton kväve i Östersjön, vilket beräknas producera mer än 13 miljoner kilo alger.

Förutom problemen, fann projektet också åtskilliga exempel på ansvarsfulla företag speciellt i Finland, som frivilligt har utvecklat innovativa lösningar för behandlingen av sitt avloppsvatten och har ett nära samarbete med vattenverken.

Ytterligare information

Ett webbinarium om projektets resultat fredagen 25.9.

BEST-projektet, som strävar till att förbättra hanteringen av industriellt avloppsvatten, kulminerar denna vecka i det sista webbinariet. Välkommen att följa webbinariet fredagen 25.9 via länken https://youtu.be/SUIHSgmt_xI.

Marjukka Porvari
Direktör, Projekten Ett Rent Östersjön, John Nurminens Stiftelse
+358 (0) 41 5491535
marjukka.porvari(at)jnfoundation.fi

Anna Saarentaus
Projektchef, John Nurminens Stiftelse
+358 (0)40 7190208
anna.saarentaus(at)jnfoundation.fi

BEST-projektet (Better Efficiency for Industrial Sewage Treatment) förbättrar hanteringen av industriellt avloppsvatten som leds till kommunala avloppsreningsverk i Östersjöområdet. Projektet har fått finansiering från EU:s Östersjöprogram. Bekanta dig med BEST-projektet på https://bestbalticproject.eu.

Relaterade länkar

Your current shadow instance is ""Staging"". Exit