Nokia var värd på John Nurminens Stiftelses Club Östersjön-evenemang år 2011. Evenemanget presenterade stiftelsens projekt och situationen för kapitalanskaffningen. Cirka 100 av John Nurminens Stiftelses sponsorer och samarbetspartner deltog i evenemanget.
Ett samspel mellan privata och offentliga sektorn behövs
Evenemangets värd Esko Aho, Nokias direktör för samhällsrelationer, hänvisade till Michael Porters syn på samhällsansvar i sitt öppningsanförande. Aho konstaterade att Ett rent Östersjön-projekten utgör ett gott exempel på projekt som stöds av Nokia som skapar gemensamt värde (”shared value”). Man kan inte utöva ansvarsfull affärsverksamhet utan stöd från offentliga sektorn, där lagstiftning och arbetsmetoder kan skapa förutsättningar för ”tredje generationens samhällsansvar”.
Stiftelsens styrelseordförande Juha Nurminen tackade stiftelsens sponsorer i sitt anförande. Det uppmärksammade S:t Petersburg-projektet hade inte kunnat genomföras så här framgångsrikt utan ”riskplacerarna” Nokia, Fortum och Sanoma, som var med från starten. Under sex års tid har stiftelsen vuxit och blivit en betydande miljöaktör med allt fler privata och offentliga uppbackare.
Stiftelsen har nu 17 projekt på avloppsreningsverk i nordvästra Ryssland, Estland, Lettland, Polen och Vitryssland. Det första och största av dessa samarbetsprojektet på vattenverket i S:t Petersburg slutfördes i juni i år och minskar den årliga fosforbelastningen i Östersjön med 1 000 ton. Efter festligheterna i juli beslutade man att tillsammans med vattenverket i S:t Petersburg kontinuerligt följa med resultaten, berättade Nurminen.
Privata donatorer har möjliggjort ett betydande stöd från offentliga sektorn – snart inleds stiftelsens storsatsning i Vitryssland
Veli Sundbäck, ordförande för rådgivargruppen för stiftelsens eutrofieringsprojekt, konstaterade att Östersjön årliga näringsämnesbelastning måste fås ner med ytterligare 7 000 fosforton enligt HELCOM. Efter S:t Petersburg finns inget lika stort enskilt projekt i någon av städerna kring Östersjön – resten av fosforet måste renas från flera olika platser.
Tack vare finländska sponsorer har stiftelsen lyckats öppna dörren för två stora EU-finansierade gemenskapsprojekt. Projektet PURE inleddes redan 2010 och projektet PRESTO godkändes som nytt projekt inom EU:s Östersjöprogram i juni 2011.
Den totala budgeten för dessa EU-finansierade projekt är 7,2 miljoner euro, varav 3 miljoner är avsedda för stora investeringar i effektiverad fosforrening på avloppsreningsverk i stiftelsens målstäder.
Direktör Marjukka Porvari som ansvarar för stiftelsens eutrofieringsprojekt berättade mer ingående om stiftelsens projekt.
Avloppsreningsverken i Vitryssland byggdes under Sovjettiden, vilket innebär att en stor del av den behövliga infrastrukturen redan existerar. Man känner emellertid inte till den senaste tekniken för rening av näringsämnen och använder den inte. Situationen kan med andra ord jämföras med det rådande läget då stiftelsen inledde sitt projekt i S:t Petersburg. Projektet ger härmed Vitryssland möjligheten att minska fosforbelastningen på ett kostnadseffektivt sätt.
Detta är även målet för det EU-finansierade samprojektet PRESTO, som inleddes i somras. Målsättningen är att minska den årliga fosforbelastningen av Östersjön med minst 500 ton. Projektet pågår i tre år. Union of the Baltic Cities (UBC) som verkar för samarbete mellan städerna i Östersjöregionen ansvarar för förvaltningen av PRESTO-projektet. Stiftelsen leder de tekniska utredningarna och investeringarna. Berlins tekniska universitet ansvarar för utbildningsdelen som ingår i projektet.
EU:s avloppsvattendirektiv för slappt – vattenverken borde sträva efter att följa HELCOM:s rekommendationer
Juha Nurminen insisterade på förändring av EU:s nuvarande avloppsvattendirektiv, som är utformat enligt Medelhavets och Atlantens toleransnivå. Jämfört med dessa hav är Östersjön bara en grund pöl som absolut inte tål samma näringsbelastning.
Om exempelvis Polens hundra avloppsreningsverk skulle rena sitt avloppsvatten enligt HELCOM:s rekommendationer skulle Polen minska den totala belastningen av Östersjön med 2 500 fosforton årligen.
Marjukka Porvari framhöll motivationens betydelse inom arbetet med att skydda Östersjön. Politiska beslutsfattare, städer och vattenverk i Östersjöområdet borde motiveras att följa HELCOM:s rekommendationer. S:t Petersburg förband sig till exempel frivilligt att rena sitt avloppsvatten mer än EU kräver.
Ett sätt att motivera är att berätta om framgångshistorierna och hjältar i Östersjöområdet. HELCOM:s representant Mikhail Durkin deltog i diskussionen och hade en idé om en liknande ”grön lista”. Durkin ansåg det viktigt att stärka samarbetet med Ryssland genom att ta med landet i Östersjöarbetets kärna.
Projekt Tankerskydd framskrider som samarbetsprojekt mellan den offentliga och den privata sektorn
Trafikverkets generaldirektör Juhani Tervala ledde in diskussionen på evenemangets andra tema, säkerheten hos oljetransporterna på Finska viken. I Finska vikens smala farleder färdas cirka 20 tankfartyg per dygn. Statistiskt sett borde det inträffa cirka fyra oljeolyckor per år inom Finlands territorialvatten, konstaterade Tervala. I verkligheten har det inträffat betydligt färre olyckor, cirka 1–2 om året.
Trafikverket har en betydande roll i John Nurminens Stiftelses projekt Tankerskydd, som även är den offentliga och privata sektorns flaggskeppsprojekt. Projektet har ett mycket konkret mål: att minska risken för en stor oljeolycka med hjälp av tjänster som skapas genom projektet. Syftet med projektet är att få alla fartyg som rör sig på Finska viken att använda navigationstjänsten ENSI.
I paneldiskussionen som leddes av Juhani Kaskeala, ordförande för rådgivargruppen för stiftelsens projekt Tankerskydd, deltog även projektchef Pekka Laaksonen, Stig Sundberg som är chef för Neste Oils MT Mastera-tanker samt trafikverkets direktör Tiina Tuurnala. Enligt Tiina Tuurnala utgör inte fartyg som känner till Finska vikens särdrag en risk. Men i takt med att transportmängderna ökar på Finska viken kommer nya oljebolag med in i bilden med nya besättningar. Dessa utgör en risk eftersom de rör sig på okända vatten och inte nödvändigtvis har kommit i kontakt med snö och is tidigare. Stig Sundberg lyfte fram vintersjöfartens utmaningar som en av de största faktorerna som hotar säkerheten i sjöfarten.
Av aktörerna som bidragit med sin arbetsinsats och sina tjänster i ENSI-projektet var Juhani Damski från Meteorologiska institutet och Kai Valtari från Arctia Icebreaking med och kommenterade. Juhani Damski berättade att Meteorologiska institutet utfärdar en varning för väderleksförhållandena ungefär en gång på tre dagar. Kari Kosonen från Finnpilot Pilotage kommenterade tjänsten framför allt ur lotsningssynvinkel. Han konstaterade att den är ett steg i rätt riktning i och med att kommandobryggan erbjuds all relevant information om rutten i ett paket. Som läget är nu måste kommandobryggan alltid ta initiativet och söka efter information från flera olika källor. Tönis Pärsim från Tallinns VTS-central ansåg Finlands, Rysslands och Estlands gemensamma rapporterings- och övervakningssystem GOFREP vara bra och trodde att ENSI-tjänsten kommer att ge systemet mervärde.
Stiftelsen fortsätter söka finansiering för att nå sina mål
Stiftelsens ombudsman Erik Båsk tackade stiftelsens sponsorer i sitt slutanförande. Utan deras hjälp hade man inte kunnat genomföra stiftelsens arbete.
I slutet av mars i år hade stiftelsen samlat in 7,1 miljoner euro till Ett rent Östersjön-arbetet. Penninginsamlingen inleddes år 2005 och i synnerhet under de senaste åren har mängden tjänster och arbete som finansierats med donationer överskridit det finansiella stöds mängd.
Hittills har man använt 4,4 miljoner euro av medlen. Med donationsmedlen har stiftelsen inlett 17 avloppsreningsverksprojekt och slutfört det stora S:t Petersburg-projektet. Dessutom startade stiftelsen projekt Tankerskydd år 2009.
Penninginsamlingen fortsätter för att stiftelsen ska kunna nå sina mål. Målsättningen är att minska den årliga fosforbelastningen i Östersjön med 2 500 ton fram till år 2015 och att ta i bruk ENSI-tjänsten på alla fartyg som trafikerar Finska viken under år 2013.