16.09.2013

Club Östersjön 2013: Goda nyheter från Finska viken. Ett Rent Östersjön-projekten får en fortsättning efter 2015

Foto: Helena Aatinen, Fortum och Peter Fagernäs, John Nurminens Stiftelse.
Foto: Helena Aatinen, Fortum och Peter Fagernäs, John Nurminens Stiftelse.

Club Östersjön, som nu ordnades för fjärde gången, samlades på Fortums huvudkontor i Esbo den 10 september. Club Östersjön är ett evenemang som John Nurminens Stiftelse årligen ordnar för understödjare, samarbetspartners och andra intressenter. Fortum var värd för klubben i år. Företaget är en långvarig understödjare av stiftelsens Ett Rent Östersjön-projekt.
Evenemanget öppnades av Fortums kommunikationsdirektör Helena Aatinen. ”Genom att investera i skyddet av Östersjön investerar vi i de framtida generationernas miljö. Vi är också övertygade om att vi genom John Nurminens Stiftelses Ett Rent Östersjön-projekt får tillfälle till en aktiv dialog med olika aktörer i Östersjöområdet.

Tecken på återhämtning i Finska viken

Juha Nurminen, ordförande för John Nurminens Stiftelse, konstaterade att även om jordbruket är den största källan till näringsbelastning i Östersjön, är det snabbaste och kostnadseffektivaste sättet att förbättra havets tillstånd fortfarande att ingripa i de största punktbelastningskällorna. ”Finska vikens tillstånd har blivit bättre. Vi måste fortsätta detta arbete men samtidigt öka farten i Östersjöns huvudbassäng. Geografiskt sett är tyngdpunkten på Ett Rent Östersjön-projekten fortfarande i Ryssland, Polen och Vitryssland – och vi fortsätter med avlägsnandet av näringsämnen i punktbelastningskällorna.

HELCOM uppskattar att den årliga fosforavrinningen i Östersjön ska minska med ytterligare 9 000 ton för att vattnet ska bli klarare. Juha Nurminen sammanfattade stiftelsens recept för första hjälpen som gör det möjligt att uppnå stora minskningar under de kommande åren. För det första borde alla reningsverk i Östersjöområdet behandla avloppsvattnet enligt HELCOM:s rekommendationer. En annan viktig åtgärd är att förhindra fosforutsläpp från gipshögar vid gödselmedelsfabriker, särskilt i Gdansk och Szczecin i Polen.

Lea Kauppi, generaldirektör för Finlands miljöcentral SYKE, bekräftade att Östersjöns tillstånd ställvis blivit bättre. ”Även om årsvariationen beaktas kan man se en positiv utveckling – särskilt längs Finska vikens kust. Vi måste ha tålamod, men vi går i rätt riktning.”

Storolycka ett spel om minuter

Projektet Tankerskydd har avancerat till implementeringsskedet. Samtidigt har ansvaret för projektledningen övergått från John Nurminens stiftelse till Trafikverket. Stiftelsen fortsätter att övervaka implementeringsskedet för att säkerställa att största delen av de tankrar som seglar i Finska viken också börjar använda systemet ENSI i praktiken under 2014.

Inom ramen för projektet Tankerskydd har man skapat ENSI (Enhanced Navigation Support Information), ett system som bygger på GOFREP-systemet (Gulf of Finland Reporting System) som Trafikverket använder redan i dag. Avsikten är att skapa en lättanvänd plattform och tjänst som tankerbefälhavare kan använda för att skicka in sin ruttplan för kontroll till en tredje part. Ett sådant förfarande existerar inte i dag, vilket innebär att felaktiga ruttplaner inte blir upptäckta.

Finska viken är ett av världens livligast trafikerade havsområden. Överdirektör Tiina Tuurnala från Trafikverket berättade att den nuvarande ekonomiska recessionen inte haft någon negativ inverkan på oljetransporternas volymer, som däremot växer stadigt. År 2012 statistikfördes 300 risksituationer av vilka 20 var förhindrade grundstötningar. Som ett exempel nämnde Tuurnala ett tillbud där den grekiska tankern m/t Lovina var mycket nära att orsaka en oljekatastrof i Finska viken.
Olyckan undveks tack vare en uppmärksam fartygstrafikledare vid Finlands sjötrafikcentral. Sjötrafikledaren upptäckte att tankern har en tvivelaktig rutt och tog kontakt med sin ryska kollega, som gav tankern order att omedelbart ändra kurs. Om tjänsten ENSI hade varit i användning vid denna tidpunkt skulle denna risksituation inte ha uppkommit eftersom systemet hade varnat befälhavaren om att ruttplanen föråldrats och rekommenderat en rutt som går på djupa vatten.

Den gröna ekonomin behöver en stark vision

I sitt tal konstaterade Lea Kauppi: ”Om vi menar allvar med den gröna ekonomin måste vi lägga om vårt tänkande och våra handlingar i grunden. Den offentliga sektorn borde främja strukturförändringen.
Den offentliga sektorn kan ge föregångarföretag ett betydande stöd exempelvis genom att ge referenser som hjälper företagen att få kunder. Det finns prov på strålande framgångar exempelvis inom skogsindustrin och avloppsvattenreningsbranschen i Finland. Pappersindustrin har varit föregångare inom miljöförfarandena uttryckligen för att det funnits information om miljökraven på förhand. Med stöd av den har industrin kunnat utveckla sina teknologier i tid och till och med överträffa kraven.”

Kauppi påpekade att Finland i allmänhet har varit bra på att implementera, medan Sverige i sin tur kunnat skapa en långsiktig vision och vidta åtgärder för att förverkliga den. Finland saknar en sådan vision. Utmaningarna är komplicerade och överlappande. Som ett exempel nämnde Lea Kauppi gruvindustrin och fallet Talvivaara, som visar vad som kan hända när den nationella och lokala intressebevakningen inte möter varandra.
Kauppi efterlyste mod och vision: ”Vi borde ställa upp tillräckligt ambitiösa mål.”

 

Ansvaret kan inte läggas ut på den offentliga sektorn

Diskussionen om den offentliga och privata sektorns partnerskap fortsatte i panelen om företagsansvar. Som panelens moderator fungerade nyhetschef Ilkka Ahtiainen från MTV3, och deltagarna var Fortums teknologidirektör Heli Antila, styrelseordföranden för Vallila Interior Anne Berner, Nordeas CSR-direktör Liisa Jauri och Hannu Syrjänen från John Nurminens Stiftelses styrelse.

Enligt Anne Berner har icke-börsnoterade företag större frihet att ta ställning till frågor som gäller företagsansvar. Inget företag kan ändå göra avkall på sin konkurrenskraft.
Berner leder projektet Nytt Barnsjukhus 2017, där en privat stiftelse söker finansiering för att komplettera den offentliga finansieringen. För henne är detta projekt viktigt även på det personliga planet. Berner jämförde Barnsjukhus- och Ett Rent Östersjön-projekten, som båda bygger på en stark vilja och passion att göra något konkret som är till nytta för hela samhället. Privata pengar är välkomna om de kan användas för att snabba upp genomförandet av projekten. Paneldeltagarna hade helt motsatta åsikter i diskussionen om påståendet att den offentliga finansieringen sägs försämra skattebetalarnas moral och deras villighet att betala skatter.
Fortum har en omfattande kärnkraftsaffärsverksamhet, men samtidigt utvecklar och marknadsför bolaget hållbara energilösningar. Fortums teknologidirektör Heli Antila konstaterade: ”Vi ser ingen motstridighet i detta eftersom vi tror att de globala energisystemen utvecklas stegvis mot solenergi. Alla resurser, inklusive energi, ska användas så effektivt som möjligt. Förnybara energikällor borde vara det primära sättet att producera energi, men det räcker inte för att minska den mänskliga verksamhetens koldioxidavtryck tillräckligt snabbt. Vi måste hitta en realistisk lösning i dag och fundera vilka åtgärder vi ska vidta för att gå mot den långsiktiga visionen. Kärnkraften är en del av denna lösning under de kommande åren och därför är den en del av vår portfölj också i fortsättningen.

Sex slutförda projekt, anskaffningen av medel fortsätter

Ombudsman Erik Båsk avslutade evenemanget genom att berätta om läget inom stiftelsens medelanskaffning. Stiftelsen har samlat in 9,1 miljoner euro under perioden 2005-7/2013. Av dessa medel har 6,9 miljoner euro använts. De nuvarande eutrofieringsprojekten och projektet Tankerskydd har startats med dessa medel. Av sammanlagt 21 eutrofieringsprojekt har sex slutförts. Stiftelsen har också startat två EU-finansierade projekt, PURE och PRESTO. Deras totala budget är 7,2 miljoner euro varav 3 miljoner euro är direkta investeringar vid avloppsreningsverk. Dessa siffror omfattar inte andelen arbete som donerats, men den är mycket viktig även i fortsättningen.

Stiftelsen fortsätter att skaffa medel för kommande projekt och söker aktivt nya projekt överallt i Östersjöns avrinningsområde. Stiftelsens styrelse har fattat beslut om att stiftelsens verksamhet fortsätter även efter 2015.

 

Relaterade länkar

Your current shadow instance is ""Staging"". Exit