28.08.2015

Finlands och Polens Östersjösamarbete i fokus under Ett Rent Östersjön-kryssning

Att föregå med gott exempel: Helsingfors stad och John Nurminens Stiftelse strävar efter mätbara minskningar på näringsbelastningen i Östersjön och ett internationellt samarbete för att effektivt minska utsläppen

De stora projekt som John Nurminens Stiftelse snart drar igång är projektet BEST (Better Efficiency for Sewage Treatment), som är inriktat mot rening av avloppsvatten i städer och fabriker i Polen, samt projektet NutriTrade, som har som mål att generera frivillig handel med näringsutsläpp. Den huvudsakliga samarbetspartnern i BEST-projektet är Helsingfors stad, som också gjorde pilotprojektet för NutriTrade.

Ett soligt Stora Räntan visade sig från sin bästa sida för de cirka hundra inbjudna gästerna, som fick bekanta sig med öns natur och verksamhet vid det Ett Rent Östersjön-evenemang som arrangerades den 20 augusti i John Nurminens Stiftelses och Helsingfors stads regi. Ett av evenemangens huvudsakliga teman var Finlands och Polens Östersjösamarbete, och vid samma evenemang firades Polens precis inledda ordförandeskap för Östersjöstaternas råd genom medverkan från den polska ambassaden.

”Vad som sker i det folkrika Polen är en ödesfråga för Östersjön.” Juha Nurminen, styrelseordförande för John Nurminens Stiftelse

henryka moscicka-dendysBildtext: Den polska ambassadens hedersgäst och evenemangets huvudtalare Henryka Moscicka-Dendys efterlyste ny handlingskraft och nya arbetssätt för Östersjösamarbetet – både vad gäller miljö och ekonomi – och lovade att Polen gör allt de kan för att ordförandeskapet inte bara ska bli tomma ord.  ”Vi gör allt för att arbeta beslutsamt med detta under hela året.” De huvudsakliga temana under det ettåriga ordförandeskapet är hållbar utveckling, kultur som en stärkande faktor för samhälle och ekonomi, samt säkerhet.

 

esa nikunen paivi kippo-edlundBildtext: På väg till Stora Räntan höll Esa Nikunen, som började arbeta som miljöchef vid Helsingfors stad i maj, en presentation där han talade om havsrelaterade frågor, men även om stadens målsättning att bli klimatneutral och om miljöcentralens omfattande arbete, som täcker allt från livsmedelssäkerhet till djurskydd. Miljövårdschef Päivi Kippo-Edlund presenterade miljöcentralens internationella arbete och många projekt. John Nurminens Stiftelses ombudsman Annamari Arrakoski-Engardt (i mitten) intervjuade.

Helsingfors stad startade tillsammans med Åbo stad Östersjöutmaningen för åtta år sedan, eftersom man var orolig för tillståndet för Östersjön och sitt närvatten och såg havets tillstånd som en konkurrensfaktor för staden. I Östersjöutmaningen gjorde Helsingfors och Åbo ett gemensamt åtgärdsprogram för att minska städernas belastning på vattendragen, och skapade ett samarbetsnätverk för att uppmuntra andra aktörer att börja arbeta med vattenskydd.

jussi pajunenBildtext: Enligt stadsdirektör Jussi Pajunen som talade vid evenemanget har kommuner ett stort ansvar när det gäller tillståndet för sitt närvatten, men också en god möjlighet att visa hur man kan göra mer än att uppfylla de lagstadgade minimikraven och bli en exemplarisk vattenskyddare inom sitt eget verksamhetsområde – inom allt från hantering av avloppsvatten till stadsplanering av hamnverksamhet, åkerodling eller skötsel av friluftsområden.

Genom att inleda nya samarbeten och stärka gamla sådana har man dessutom skapat mycket nytt, till exempel den ekonomiprofessur som Helsingfors stad har gett till Helsingfors universitet för att skydda Östersjön, samt gemensamma EU-finansierade projekt med John Nurminens Stiftelse, baltiska och polska samarbetspartner.

paneeliBildtext: Från vänster diskussionsledaren, stiftelsens ombudsman Annamari Arrakoski-Engardt, UPM:s miljö- och ansvarschef Päivi Salpakivi-Salomaa, stiftelsens styrelseordförande Juha Nurminen, Gdansks vatten- och avloppsinfrastrukturansvarige Jacek Skarbek samt Andrzej Podscianski från Polens nationella vattenförvaltning. Podscianski gladde sig åt det inledda samarbetet och berättade att Polen redan under de senaste åren har lyckats ta bort 32 punkter från HELCOM:s hot spot-lista. Han tog också upp de gipsberg som det talats mycket om under de senaste åren och berättade att man under sommaren startade en utredning i Polen för att klarlägga utsläppen från dessa. Skarbek i sin tur berättade att man i Gdansk försöker hitta lösningar på hanteringen av stadens avloppsvatten, såväl som på reningen av avloppsvatten i mindre byar.

Genom samarbete och goda exempel

I evenemangets avslutningspanel konstaterade Juha Nurminen att stiftelsen fortsätter sitt arbete för att minska näringsutsläppen från avloppsvatten, dels utifrån de lärdomar man har dragit från tidigare framgångsrika projekt, men också genom nya metoder.

I BEST-projektet skapas en “grön lista” med städer och vattenverk som med frivilliga krafter har uppnått exemplariska resultat genom att rena avloppsvatten. Det ansvarsfulla och långtgående arbetet som gjorts särskilt i kustkommunerna fungerar som ett uppmuntrande exempel för övriga kommuner och politiska beslutsfattare inom området. Förhoppningsvis kan dessa goda exempel få nya aktörer att börja vidta konkreta åtgärder.

Experter i dessa föregångare till städer som Helsingfors, Warszawa och Gdansk, kan erbjuda experthjälp till andra kommunala reningsverk, vilket motiverar och aktiverar anläggningar att sträva efter mer krävande miljövänliga målsättningar än tidigare. De vattenverk som arbetar tillsammans utbyter erfarenheter av effektiv rening av avloppsvatten med andra vattenverk. Informationen förs vidare även genom nätverk inom vattenverksföreningar och genom det nätverk inom Östersjöutmaningen som Helsingfors stad och Åbo stad har skapat.

Inom BEST-projekt görs en klarläggning av ungefär tio reningsverk med konkreta rekommendationer om åtgärder för effektiv rening från näringsämnen och farliga ämnen. Dessutom undersöker man hur man under stormar och hårt regn kan hantera stora mängder vatten som samlas i avloppssystemet samt de översvämningar som detta orsakar. Ett tredje resultat blir de åtgärdsförslag på hur man kan förbättra reningsresultaten när man leder industriellt avloppsvatten till kommunala reningsverk. Samtidigt utvecklas en samarbetspraxis för kommunala myndigheter, industriföretag och vattenreningsverk, för att optimera reningsprocessen.

Alla konkreta metoder är välkomna till näringsutsläppshandeln NutriTrade

Genom projektet NutriTrade används undersökta och verifierade metoder som bidrar till att kostnadseffektivt och snabbt minska mängden näringsämnen i Östersjön. Syftet är att skapa en permanent mekanism för att identifiera, finansiera och genomföra dessa åtgärder.

Idén är att näringsutsläppsköpare frivilligt deltar i verksamheten genom att finansiera namngivna åtgärder som minskar näringsämnesbelastningen. Städer, kommuner, privata företag och medborgare kan neutralisera sitt fosforavtryck genom att finansiera ett objekt där näringsämnen kan avlägsnas kostnadseffektivt och kontrollerat. Den andra parten, det vill säga mottagarna av finansieringen, är sådana aktörer som är beredda att minska utsläppen av näringsämnen i Östersjön med egna, klart mätbara åtgärder, men som saknar nödvändig finansiering för det. Till exempel Helsingfors, vars reningsverk släpper ut en liten mängd näring även efter en ytterst effektiv rening, eller vars åkrar och grönområden oundvikligen släpper ut viss näringsbelastning i havet, har valt Vitryssland som sitt faddermål för att neutralisera de fosforavtryck som blir kvar efter reningen av avloppsvattnet.

Även i hemlandet kan man hitta effektiva sätt att minska mängden näring i havet: till exempel gipsbehandling av åkrar och vårdfiske av karpfiskar.

I panelen konstaterade Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet, att det nya sättet med gipsning av åkrar i Finland är en revolutionerande metod för att minska avrinningen vid jordbruk. Studier har visat att man med gips direkt skulle kunna minska den kommande fosforbelastningen från jordbruket i Skärgårdshavet med nästan 1/3, vilket skulle påverka tillståndet i Skärgårdshavet på ett märkbart sätt. Kostnaderna för gipsbehandling av leråkrarna i hela Skärgårdshavet och Finska viken skulle bara vara 11 miljoner euro per år. Finland och finska jordbrukare skulle kunna vara först i världen med att på ett betydande sätt minska näringsbelastningen från jordbruket. Ollikainen ser även att det finns en exportpotential i det här näringssmarta sättet.

Juha Nurminen berättade att stiftelsen redan har startat ett närfiskprojekt i Skärgårdshavet, där målet är att på tre år skapa en marknadsgrundad mekanism för att få karpfiskar att hamna på konsumenternas matbord. På så sätts återvinns en betydande mängd näringsämnen från hav till land. Kommunerna i Åboregionerna har redan förbundit sig att införa närfiskprodukter i storkökens matutbud.

UPM:s Päivi Salpakivi-Salomaa berättade att även UPM tänker delta i NutriTrade-projektet genom att tillsammans med John Nurminens Stiftelse utveckla ett system där skogsindustrin kan utnyttja näringsöverskottet från andra sektorer. Hon berättade att UPM:s erfarenheter av gemensamma reningsverk med kommuner har varit mycket positiva. I Raumo i Finland leds både stadens och skogsindustrins avloppsvatten till samma reningsverk, vilket – förutom att spara på reningskostnaderna – även minskar den totala näringsbelastningen som hamnar i Östersjön. Sådan utväxling av näring är bra för miljön, och samtidigt sparar man både på resurser och pengar.
lähikalanyytitBildtext: Gästerna i Stora Räntan fick smaka på närfiskprojektets läckerheter gjorda på brax från Östersjön. Ingredienserna till detta braxknyte hade toppkocken Markus Maulavirta tänkt ut. Även de varma biffarna från Åbobaserade Kalaliike S. Wallin smakade bra, tyckte gästerna. Dessa finns redan till försäljning i Åbo saluhall.

Bildtext: Under den lilla informationsturen i Stora Räntans konstnärshus, som tidigare fungerade som kemilaboratorium åt Försvarsmakten, fick vi även höra om Helsingfors vackra historia och om visionen om hur man kan utveckla det marina Helsingfors ytterligare.  På grund av den begränsade tiden fick vi bara smakbitar av dessa teman, så stiftelsen tänker i framtiden ordna ett evenemang där en stor publik på ett mer grundläggande sätt får bekanta sig med Helsingfors stads arkitekt Christina Suomis och Helsingfors universitets docent Mikko Huhtamies fina tankar.

 


harakka aurinkoenergiaBildtext: Stora Räntan med sin storslagna natur är numer öppet för alla och inrymmer ett naturcentrum, utställningslokaler och konstnärshus som tagit plats i en tidigare träkasern, artillerikasematt och kemisk forskningsanstalt för Försvarsmakten. Stora Räntans naturcentrums verksamhetschef Kaisa Pajanen berättade att verksamheten på ön är klimatneutral. Samtidigt är ön ett ypperligt laboratorium med ett litet vindkraftverk, en solvärmefångare som ger varmt vatten, en solfläkt som roterar rumsluften, solpaneler som ger elektricitet samt en idealisk solugn och -grill för slowfood.  Stora Räntans unika miljö och intressanta historia gjorde ett oförglömligt intryck på besökarna. Även många gäster från Helsingfors berättade att de nu besökte ön för första gången och att de säkert kommer tillbaka.

Tack till alla på Stora Räntan för en minnesvärd eftermiddag!

 

 

 

Relaterade länkar

Your current shadow instance is STAGING (Staging). Exit