När mitt hemland Finland fyllde 100 år funderade jag på våra bästa bedrifter som vi finländare tillsammans som nation kan se tillbaka på med stolthet. Trots att det historiskt sett ryms mycket i en hundraårig utvecklingsgång, såsom tillblivelsen av ett jämställt och välmående finländskt samhälle, tycker jag ändå att en av våra finaste bedrifter som finländare är att Finska vikens tillstånd avsevärt har förbättrats under de senaste tio åren. Och om man här borde lägga till en hashtag så skulle det vara just jubileumsårets officiella slogan #tillsammans!
Ännu för 10 år sedan såg läget hopplöst ut för Finska viken som var hela Östersjöns mest övergödda havsområde och blågröna alger satte sig sommartid som en slemmig grön matta på havsytan. Längs Finska vikens kust drabbades invånarna av grumligt vatten, otjänligt som badvatten, och organismerna i sin tur av en oduglig livsmiljö. Några kuststater förhandlade år efter år olika avtal och system, men inte ens efter mer än 30 år lyckades de förbättra tillståndet för varken Östersjön eller än mindre den mest övergödda delen av Finska viken. Det fanns toppforskare och marinbiologer som nog exakt visste vari havets problem låg men som inte ens med kraften av all sin kunskap kunde vända utvecklingen.
Fosfor som ligger bakom övergödningen är en delikatess för blågröna alger. Nu har fosforhalten i Finska viken reducerats med 75 procent på tio år. Det är en enorm bedrift. Först effektiviserades S:t Petersburgs avloppsrening till en europeisk nivå. Redan en effektiv behandling av avloppsvattnet för stadens fem miljoner människor minskade belastningen på havet med mer än 30 procent. Dessutom togs ännu en lejonpart av de utsläpp bort som leder till övergödning i Finska viken i och med att de massiva utsläppen från fosforfabriken vid floden Luga i Ryssland, nära gränsen mot Estland, leddes om till reningsverket. Havsområdets vattenkvalitet har förbättrats märkbart, särskilt i dess östra delar. Forskningsinstitutioner, såsom Finlands miljöcentral, bekräftar även detta. Och det är givetvis inte så märkligt med tanke på hur mycket belastningen har minskat. Jag tror inte att det i hela världen finns motsvarande exempel på en lika snabb och stor belastningsminskning på ett vattenområde.
Hur har det då varit möjligt att Finska vikens hopplösa situation har förändrats så totalt att vi nu kan sola oss i glansen av att höra till eliten när det gäller jordglobens bästa marina skydd. Jo, genom att med miljön i åtanke fokusera på snabbare och effektivare åtgärder för att minska på utsläppskällorna i Ryssland. Bakom succéhistorien låg dessutom en rejäl portion framgångsrik miljödiplomati, det vill säga konsten att tillsammans med centrala ryska aktörer skapa gemensamma mål och visioner när det gäller att minska på utsläppen i Finska viken. Och när jag säger aktörer menar jag inte gräddan i Kreml utan de som konkret utför arbetet, de som renar avloppsvatten vid vattenverk och fabriker.
Med tanke på slutresultatet har det även varit viktigt att de finländare som jobbar med att minska utsläppen i Finska viken är en enad trupp, det vill säga privata och offentliga aktörer stödjer varandra på ett smidigt sätt. I dessa utmanande tider gäller det att minnas att i bästa fall kan ett litet och sammansvetsat land faktiskt vara en stor resurs. Genom att spela i samma match och mot samma mål kan stora segrar vinnas, även de som känns omöjliga såsom att se ett allt klarare havsvatten i Finska viken.
Även om tillståndet i Finska viken har förbättrats avsevärt väntar fallet Östersjön som helhet ännu på en positiv vändning. När det gäller havets huvudbassäng är läget fortfarande dystert. Fosfor som under årtionden har lagrats på botten väller då och då upp till följd av saltvattenpulser, östliga vindar och vinterstormar som i sin tur försämrar tillståndet i Finska viken.
Finska vikens återhämtning är ändå en bra modell för hur tillståndet i havet kan förbättras, och den går ut på att beslutsamt fokusera på snabbare och effektivare åtgärder, särskilt när det gäller att minska fosforbelastningen som ger upphov till övergödning. Det är viktigt att tillsammans med olika aktörer samt genom att kombinera olika sektorers resurser och möjligheter ha siktet inställt på ett klart och tydligt gemensamt mål. För att ta till vår stiftelses motto: ingenting är omöjligt, inte ens att återuppliva Östersjön, när vi gör det #tillsammans.
Marjukka Porvari
Direktör, Projekten Ett Rent Östersjön
