”Fina sjöräddningsprojekt, med vilka man från havet permanent avlägsnat tusentals ton fosfor. Ett stort antal prisbelönade marina faktaböcker. Estetiska upplevelser, utbyte av idéer, information och kontinuerligt lärande. ”
John Nurminens Stiftelse firade den 29 augusti sitt 25-årsjubileum i sin nya partner Allas Sea Pools lokaliteter. Inbjudna var också stiftelsens samarbetsparter och sponsorer längs åren. I festtalet efter programledare Peter Nymans presentation erinrade sig stiftelsens grundare och styrelseordförande Juha Nurminen vändpunkter under det första kvartsseklet och tackade stiftelsen hundratals samarbetsparter. Under evenemanget offentliggjordes också Alpo Tuurnalas verk om finländska segelfartygs historia. Till sist gick deltagarna till Östersjöcentret för att diskutera nya kostnadseffektiva metoder för att skydda Östersjön (NutriTrade-projektet), samt för att belöna pionjärerna för fördomsfri verksamhet för att skydda Östersjön. Jubileumsårets pris gick till världens första fosforneutrala städers, Helsingfors och Kotka (Kymen Vesi), vattenverk.
Juha Nurminens festtal:
Kära vänner och samarbetsparter, bästa Östersjövänner,
25 år är i många avseenden en utmärkt ålder.
Vid den åldern har man redan hunnit åstadkomma något. Och fortfarande finns det hur mycket som helst tid, energi och vilja att prova på nya vägar.
Under detta jubileumsår har jag vid många tillfällen funderat på kedjan av generationer.
Såsom det framgick av Peters presentation, är familjeföretaget John Nurminen Oy:s rederihistoria en bärande kraft i John Nurminens Stiftelses historia. Jag är särskilt glad över att vi vid detta 25-årsjubileum också får fira de finländska segelfartygens historia genom Alpo Tuurnalas fina verk. Mer om det senare i dag.
Under detta jubileumsår, har jag särskilt kommit ihåg Johans sonson, min far Matti Nurminen. Han hann bevittna grundandet av stiftelsen, men förverkligandet av hans förhoppningar och drömmar blev slutligen min uppgift.
Min far var en ivrig samlare och vän av havskonst. Av honom ärvde jag samma entusiasm. Vi grundade stiftelsen för 25 år sedan för att säkerställa att det kulturella kapital som vårt familjeföretag samlat under årtionden; kartor, maritim konst och maritima föremål, skulle bevaras för kommande generationer – oavsett vad som händer i affärsrörelsen.
Denna bevarande uppgift var i slutändan endast en kort fas i stiftelsens historia. Snabbt och naturligt utvidgade vi stiftelsens uppgift till att utge information – vi började publicera böcker och ordna maritima utställningar, som vi trodde intresserade den stora allmänheten. Och visst var den intresserad. Enbart de böcker som publicerats om Nordostpassagen och om upptäckterna i norr samt utställningarna om dessa lockade tusentals havsvänner. Liksom också utställningen av mästarna inom havskonst.
Det tredje språnget var sedan större än vad vi kanske kunde förutse då.
Jag ska säga ett par ord om varför vi utvidgade vår verksamhet också till havsskydd.
Tanken om ett projekt för att skydda Östersjön grodde i mitt sinne långt innan den lanserades. Genom min dykningshobby hade jag med oro under en lång tid märkt att tillståndet i havet försämras. Den hemska algrika sommaren 1997 var en vändpunkt. Jag och min son seglade och var tvungna att konstatera att det inte enbart var fråga om en lokal företeelse. Hela östra Finska viken var täckt av en tjock matta av alger.
Den första reaktionen var frustration. Jag funderade, finns det verkligen inget man kan göra åt detta.
Från det uppvaknade intresset var det fortfarande en lång väg till handling. Först gällde det att skaffa kunskap. Tiden var mogen 2004, då vi bestämde oss för att med våra egna recept inleda ett projekt för att skydda havet; dvs. med åtgärder som var konkreta, kostnadseffektiva och som hade största möjliga effekt. Resultaten ska kunna mätas och rapporteras. Vi jämförde oss med livräddare, brandmän eller akutläkare. Vi ryckte ut där nöden var störst. Enligt samma recept verkar vi fortfarande.
I mina ögon bildar de 25 första åren en sammanhängande logisk båge. Skillnaden mellan att värna om kultur och rädda havet är hårfin.
Utöver rollen som räddare har vi också ett viktigt – ur min synvinkel livsviktigt – uppdrag och värde i att tillförlitligt förmedla kunskap och kultur. Utan att ge avkall på kvaliteten.
Sist och slutligen är det fråga om en mycket enkel sak.
När människor känner till havet och dess historia, vidgas deras perspektiv och horisont. Det är då lättare att förstå varför vi måste skydda vårt unika hav.
Det väsentliga är, hurdant hav vi lämnar till våra barn och deras barn.
Vi måste se till att vi lämnar efter oss ett ekologiskt, livskraftigt hav. Ett hav där vi kan bada, som ger oss rekreation, där fiskare och andra kan utöva naturliga kustnäringar och där naturvärden har bevarats.
Jag tror att min seglande far skulle ha glatt sig över vad vi hittills åstadkommit.
Stiftelsen är för mig en djupt personlig uppgift och resa. Jag har gett den mycket, men ännu mer har jag fått av den. Det som ursprungligen var en personlig dröm och passion har för många blivit en gemensam, kär uppgift.
Vår stiftelses resultat skulle inte ha uppnåtts utan våra hundratals samarbetsparter både i Finland och också utanför våra gränser. Fina sjöräddningsprojekt, med vilka man från havet permanent avlägsnat tusentals ton fosfor. Estetiska upplevelser, utbyte av idéer, information och kontinuerligt lärande. Ett stort antal maritima faktaböcker, som har fått pris både hemma och utomlands.
Jag har tur, eftersom John Nurminens Stiftelsens styrelse alltid också lyckats locka andra människor som är klokare än jag – och stiftelsens anställda är naturligtvis också värda att nämnas. För 25 år sedan var vi några få entusiastiska amatörer, idag har vi 15 stenhårda proffs, som tänjer sig till fina prestationer, gång på gång. Våra ombudsmän – och kvinnorna – har alltid djärvt fört stiftelsen vidare.
Och ett stort antal företag och privatpersoner. Vi har alltid osjälviskt fått stöd utifrån. Utöver ekonomiskt stöd har stiftelsen under dessa år fått rikligt med värdefulla arbetsinsatser och värdefull experthjälp.
Jag har under 25 år på första parkett fått bevittna, hur mycket det finns god vilja och samarbetsförmåga i Finland. Utan er, våra samarbetsparter och sponsorer, skulle vi inte vara här i dag.
Mitt varma tack till ni alla som kom hit i dag för att fira stiftelsen första kvartssekel.
Låt oss nu höja en skål för den 25-åriga stiftelsen!
