John Nurminens Stiftelse har i samarbete med Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen (VHVSY), Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral (SYKE) startat ett projekt i vilket upp till 3 500 hektar av åkrarna vid Vanda å behandlas med gips som omedelbart minskar utsläppen av närings- och fasta ämnen i vattendragen. Projektet genomförs med jordbrukarna i området kring Vanda å, och åkrarna behandlas med gips i augusti-oktober 2018 och 2019. Projektet finansieras dels med privata donationer och dels med miljöministeriets spetsprojektfinansiering för förbättring av vattendragens och Östersjöns tillstånd.

Projektet började förberedas våren 2018, när projektdeltagarna inbjöd jordbrukarna i området kring Vanda å att komma med i verksamheten. Jordbrukarna har förhållit sig positivt till projektet, och 20 jordbrukare har åtagit sig att delta i det första skedet av projektet, som genomförs i Nurmijärvitrakten år 2018. Gipset sprids ut på åkern efter skörden, fyra ton jordförbättringsgips per hektar. Behandlingens verkan varar uppskattningsvis i fem år.

Gipsbehandlingen av Vanda å stimulerar användningen av gips i hela Östersjöområdet

Gipsbehandlingen förbättrar åkerjordens uppbyggnad. Den minskar fosforavrinningen omedelbart och minskar förutom fosfor i fasta ämnen även flytande fosfor som kan användas till alger. Behandlingen gör vattendragen klarare, eftersom den avsevärt minskar åkrarnas erosion. Detta bromsar igenslamningen av åkerdiken, flodbäddar och stränder samt förlusten av jordämnen från åkrarna. Med en minskad erosion kan även avrinningen av bekämpningsmedel minska. Gipsbehandlingen minskar inte skördarna och har inte menliga effekter på organismer som forell, tjockskalig målarmussla eller stor näckmossa.

I projektet ingår förutom gipsbehandling av åkrarna en omfattande uppföljning av vattnets kvalitet samt bedömningar av fisksamhällena, som utförs av VHVSY och SYKE. Uppföljningen gör det möjligt att verifiera gipsbehandlingens miljöeffekter.

Enligt Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet är denna behandling en viktig åtgärd med tanke på Finland och hela Östersjön: ”Åkrarnas gipsbehandling erbjuder en snabb och effektiv lösning för att skydda Östersjön. Den minskar med hälften fosforbelastningen från åkrarna som rinner ut i havet, Finland uppnår målen för minskning av fosforbelastningen som uppställts av HELCOM och för hela Östersjön skulle fosforbelastningen kunna minskas till en fjärdedel. Jag hoppas att gipsbehandlingen av Vanda å sätter fart på skyddsåtgärderna i Finland för Östersjön och hjälper till att sprida behandlingen till hela Östersjöområdet.”

En stor grupp privata donatorer bakom projektet

Redan i projektets preliminära skede kontaktade stiftelsen privata donatorer, som gick med på att stödja projektet med sammanlagt 740 000 euro. Med är bl.a. Antti Aarnio-Wihuri, Mika Anttonen, Heikki Kyöstilä, Pekka Viljakainen samt Tiina och Antti Herlins stiftelse. Även miljöministeriet finansierar gipsprojeket som förbättrar vattendragens och Östersjöns tillstånd med 375 000 euro som en del av åtgärderna i åtgärdsprogrammet för Finlands havsförvaltning  och spetsprojektet ”Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts”. För att tillsammans rädda Vanda å hoppas man på mer stöd av medborgarna genom Gräsrotsfinansieringskampanjen Nutribute.

John Nurminens Stiftelses styrelseordförande Juha Nurminen konstaterar: ”Nu då det har bevisats att gipsbehandlingen av åkrarna är ett överlägset effektivt sätt att minska utsläppen från jordbruket, har vi gjort vårt bästa för att påskynda ibruktagandet av denna exceptionella räddningsåtgärd. Eftersom löftet till Östersjön är så stort, beslöt vi skilt kontakta valda enskilda donatorer för att hjälpa vårt projekt för Vanda å. Trots att initiativet kom från stiftelsen, vill vi speciellt tacka våra privata donatorer, som stödde oss. Att miljöministeriet kom med var för de första privata donatorerna en viktig signal. Enskilda projekt fungerar som spjutspetsar och katalysatorer, men i fortsättning är det nödvändigt att få gipsbehandlingen av åkrarna att bli en del av stödsystemen till jordbruket.”

”Jag är glad att spetsprojektfinansieringen har lockat med många privata donatorer och jordbrukare i området. Projektet främjar avsevärt regeringens mål att minska näringsbelastningen i vattendragen”, säger bostads-, energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen.

På fem år kan fosforavrinningen från Vanda å minskas med uppskattningsvis tio ton, vilket motsvarar cirka hälften av den årliga fosforbelastningen från Helsingfors stads utsläpp av avloppsvatten. Dessutom kan avrinningen av fasta ämnen som gör vattnet grumligt minska med över fem miljoner kilo.

”Användningen av gips för att minska belastningen av fosfor och fasta ämnen som rinner ut från åkrarna kompletterar och konkretiserar åtgärdsprogrammet för 2017 – 2027 som utarbetats av Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen. Ett tyngdpunktsområde i programmet är att minska belastningen från åkrarna för att förbättra åns förutsättningar för rekreationsanvändning och göra den mer omtyckt. Gipset minskar utsköljningen av fasta ämnen, vilket motsvarar syftet att trygga den naturliga förökningen av vandringsfiskbestånden som fastställts i åtgärdsprogrammet. Sedan 1963 har vi arbetat för att förbättra Vanda ås tillstånd och vi deltar i gipsprojektet stolta och hoppfulla att få en renare å”, säger Anu Oksanen, verkställande direktör för Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen.

I gipsprojektet för Vanda å används verksamhetsmodeller och praxis utvecklade av Helsingfors universitet, som användes i pilotprojekten i Lundo och Pemar. Gipsbehandling av åkrar har testats i Nurmijärvi i Trap-projektet (2008 – 2013) samt i Egentliga Finland i Lundo och Pemar (2016) i ett storskaligt pilotprojekt, i vilket jordbrukarna spred ut gips i ett område på 1 550 hektar. Pilotförsöket genomfördes av forskningsprojektet SAVE, lett av Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral och finansierat med miljöministeriets spetsprojektfinansiering, samt det av stiftelsen ledda NutriTrade-projektet, vilket delvis finansierades av EU:s Interreg Central Baltic-program. Utifrån uppföljningen av gipsbehandlingens verkningar på vattendragen och de erhållna resultaten har rekommendationer utarbetats om användning av gips i kustområdena i Södra Finland och införande av åtgärden i stödsystemen för jordbruket.

Syftet med John Nurminens Stiftelse som grundades år 1992 är att rädda Östersjön och dess kulturarv till kommande generationer. Stiftelsens projekt Ett Rent Östersjön syftar till att förbättra  Östersjöns tillstånd med sådana konkreta åtgärder som minskar belastningen i havet och miljöriskerna. Projektet Ett Rent Östersjön finansieras med privata donationer och offentliga medel. Stiftelsen är även en aktiv kulturförmedlare, som publicerar bl.a. faktaböcker och tillhandahåller en gratis Logg-nättjänst som innehåller information om havet.
www.johnnurmisensaatio.fi

Gipsprojektet för Vanda å i ett nötskal

Inom ramen för gipsprojektet för Vanda å behandlas under åren 2018-2020 närmare 3500 hektar åkrar vid Vanda å med gips. Åtgärden minskar belastningen av närings- och fasta ämnen i Vanda å och Finska viken och förbättrar därmed vattendragens ekologiska tillstånd och rekreationsvärde. Gipsbehandling av åkrar har redan undersökts i flera forskningsprojekt samt testats i stor skala i pilotförsöken i Lundo och Pemar, som genomfördes av SAVE-projektet vilket finansierades av miljöministeriet samt NutriTrade-projektet vilket finansierades av programmet EU Interreg Central Baltic. Gipsprojektet för Vanda å genomförs av John Nurminens Stiftelse, Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf, Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral. Projektet finansieras av stiftelsens privata donatorer samt miljöministeriet inom ramen för åtgärder i åtgärdsprogrammet för Finlands havsförvaltning och miljöministeriets spetsprojekt ” Kretsloppsekonomin slår igenom och vattendragen iståndsätts”.

• Förutom minskningen av fosforbelastningen är syftet även att göra vattendragen klarare genom att minska avrinningen av fasta ämnen.
• Ett projekt som är synligt i ett rekreationsområde som är viktigt för många huvudstadsbor och i forellvatten.
• Syftet är att behandla med gips upp till 3500 hektar åker under åren 2018–2019.
• Vid behandlingen sprids fyra ton jordförbättrande gips på en hektar. Gipset eller kalciumsulfatet löses upp i åkerjorden, förbättrar dess uppbyggnad och främjar fosforns bindning vid jordpartiklarna. Erosionen samt utsköljningen av fosfor och organiskt kol minskar, vilket gör det utrinnande vattnet klarare och hindrar eutrofiering av vattendragen. Fosfor bevaras ändå i jorden i en form som är användbar för växterna.
• Den borttagna fosformängden uppskattas till ca tio ton på fem år. Belastningen av fasta ämnen som gör vattnet grumligt minskar under samma tid med fem miljoner kilo.
• Projektet samordnas av John Nurminens Stiftelse samt Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf, och även Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral deltar. Gipsbehandlingen utförs av de lokala jordbrukarna.
• Till projektet har erhållits en finansiering på 740 000 euro genom John Nurminens Stiftelse av privata donatorer och 375 000 euro av miljöministeriet. Dessutom bidrar organisationer som deltar i projektet med ungefär 57 000 euro.
• Till gipsbehandlingen söks även finansiering via gräsrotsfinansieringskampanjen Nutribute, https://www.nutribute.org/campaigns/Vanda joen-kipsihanke-2018

Mer information:

John Nurminens Stiftelse
Marjukka Porvari, ansvarig för projektet Ett Rent Östersjön, tfn 041 5491535, marjukka.porvari(at)jnfoundation.fi
Projektchef Anna Saarentaus, tfn 040 7190208, anna.saarentaus(at)jnfoundation.fi
www.johnnurmisensaatio.fi/Vanda joki

 Vattenskyddsföreningen för Vanda å och Helsingforsregionen rf
Verkställande direktör Anu Oksanen, tfn 050 3726 018, anu.oksanen(at)vesiensuojelu.fi
Forskare Pasi Valkama, tfn 044 767 1394, pasi.valkama(at) vesiensuojelu.fi
http://www.vhvsy.fi

Helsingfors universitet
Professor Markku Ollikainen, tfn 02941 58065, markku.ollikainen(at)helsinki.fi
https://blogs.helsinki.fi/save-kipsihanke/

Finlands miljöcentral
Specialforskare Petri Ekholm, tfn 0295 251102, petri.ekholm(at)syke.fi
https://blogs.helsinki.fi/save-kipsihanke/

Miljöministeriet
Projektchef Jenni Jäänheimo, tfn +358 29 525 0349, jenni.jaanheimo(at)ym.fi
www.ym.fi/vesienjamerenhoito