Jukka Hienonen firade sin 50-årsdag i augusti. I stället för presenter bad han sina gäster donera pengar till John Nurminens Stiftelses Ett rent Östersjön-projekt. Insamlingen gav över 11 500 euro.

Jag har varit en havsmänniska sedan min ungdom – då jag fick flytta från inlandet till havsstranden. Jag köpte min första segelbåt med lönen från min första vår på arbete och ett banklån. Det var en mycket anspråkslös Finn Express 64, men seglingsgnistan tändes i mig redan då. Sedan dess har vår familj alltid haft och kommer alltid att ha segelbåt. Vår nuvarande Grand Soleil 43 är den femte i raden av segelbåtar. Nu behöver vi inte längre byta till en större båt i alla fall. Båten har alltid varit familjens sommarstuga och andningshål under hela sommarsemestern och på helger. Utan båten hade jag knappast lärt känna mina barn lika bra som jag nu gör. Jag har varit tvungen att resa mycket i mitt arbete, men när jag har tillbringat 4 veckor ombord på båten med familjen varje sommar har vi hunnit gå igenom hela känsloregistret tillsammans – och upplevt alla väder, för den delen. Vi har sett så gott som alla delar av Östersjön, från Höga Kusten till Danska sunden och från Bottniska vikens skärgård till Rigabukten. VI har rest i genomsnitt cirka 1 500 sjömil varje sommar. Östersjön har gett oss härliga upplevelser, trevlig samvaro, vacker natur och ett tidsmässigt perspektiv på tillvaron. Jag har lärt mig att uppskatta olika livsstilar vid havet och fått bekanta mig med vårt fantastiska grannland. Tack vare det svenska sjöfolkets goda sjömanskap och gästfrihet har jag blivit en riktig Sverigefantast. Folkets öden vid den estniska kusten och i Estlands skärgård har också väckt starka känslor hos mig. I skärgården märker man hur viktigt havet är och alltid har varit för oss som en viktig kanal för olika intryck. Havet skiljer inte åt, det förenar.
Jag seglar men tävlar inte. Jag använder mig ofta av naturhamnar men njuter också av service som finns vid Östersjöns stränder för att den ska hållas vid liv – såsom god mat, hamnarnas bybutiker, städernas tjänster och golfbanor. Jag försöker också visa gott sjömanskap och vara en god medborgare samt visa hänsyn till andra människor, båtförare, stugägare och personer som jobbar på sjön.
De bästa känslorna förknippar jag med naturen. Jag minns speciellt bra när vi anlände till Utklippan i Sverige förra sommaren och fick sällskap av en stor sälflock som nyfiket följde oss i kölvattnet. Sälarna förundrade sig över båten som gled så tyst fram. Som närmast var vi cirka 20 meter från sälarna och de verkade inte alls vara rädda för oss.
Allt hänger på våra personliga val. Om vi är hänsynslösa blir vår omgivning outhärdlig. Nöjesåkningen på havet har ökat kraftigt varje år, vilket förstås berättar att havet har en stark dragningskraft. Om vi tar hand om vårt avfall gör vi det trivsammare för alla. Genom att själv föregå med gott exempel kan vi sporra andra att göra likadant.
John Nurminens Stiftelses Ett rent Östersjön-projekt har uppnått många konkreta resultat. Till exempel är resultaten av reningen av S:t Petersburgs avloppsvatten mycket övertygande. Projektet i fråga har också präglats av fördomsfrihet, som krävs för att få saker att hända. Människorna i Ryssland har kanske inte ännu vaknat upp på samma sätt som oss och insett hur Östersjön mår. Rekreationsanvändningen av havet är ännu lika stor i Ryssland som hos oss. Därför är det vår uppgift att sprida information. Jag tror nog att behovet och uppvaknandet kommer i sinom tid. Folk har bara helt enkelt haft annat att ställa i ordning hittills på grund av landets turbulenta samtidshistoria. Ibland kan en ansvarsfull granne bli tvungen att städa annat än bara sin egen bakgård. Men är det inte ändå bättre att bära grannens bortglömda soppåse i soptunnan än att vänta på att påsens innehåll ska sprida sig med vinden? Man kan alltid ge vänliga råd, folk lär sig nog.
Nästan 100 % av alla inbjudna på min 50-årsdag fanns med på listan över gåvogivare. Objektet hade med andra ord ett starkt stöd i vår vänkrets. Den insamlade summan överträffade också alla förväntningar. En fotoutställning med samlade bilder från Östersjöns natur som visades i samband med födelsedagsfesten väckte stor förtjusning bland gästerna. Efter själva festen nästan fördubblades antalet donatorer, vilket tyder på att de kände sig personligen berörda av insamlingens tema för insamlingen. För det har jag John Nurminens Stiftelsens ombudsman Erik Båsk att tacka, han var på plats och berättade om Ett rent Östersjön-projekten.