Aktörer och produkter inom livsmedelsbranschen tilldelades K-Ruoka Awards i sju olika kategorier vid en prisgala i mässcentret i Helsingfors under allhelgonahelgen (4.11). Keskos Pirkka Skärgårdsfiskbiff, som finns i butikernas frysdiskar sedan april, tävlade om titeln ”Årets ansvarsfulla gärning”.  Braxen som fiskats inom ramen för stiftelsens Närfiskprojekt är idag Pirkka Skärgårdsfiskbiffar som lanserades i våras. Produkten har snabbt blivit en av de mest populära frysta fiskprodukterna i K-matbutikerna.

Atrias nya miljö- och användarvänliga förpackning för malet kött, som ledde tävlingen genast från starten, fick slutligen 62 procent av rösterna och tog en överlägsen seger i år.  Skärgårdsfiskbiffen fick en dryg fjärdedel av rösterna. Miina Mäki, som leder Närfiskprojektet vid John Nurminens Stiftelse, är nöjd trots förlusten. ”Det är hälften vunnet att komma bland de tre bästa. Vi har fått väldigt mycket bra respons för Skärgårdsbiffen av braxen och inom en snar framtid kommer även en ny mörtfiskprodukt ut på marknaden. Därför tror vi att mörtfisk framöver ännu har många möjligheter att tävla om guldmedaljen.”

Östersjöbraxen var ännu för 40 år sedan en bekant råvara för konsumenterna och den åts också i stora mängder, men idag har den praktiskt taget försvunnit från matbutikerna.

”Konsumenterna ser inte braxen som en matfisk även om den är hälsosam och smakar gott. Det har varit fint att inleda samarbetet med Kesko för att få braxen i nyttobruk och tillbaka på matborden. Hållbart fiske är även ett bra sätt att värna om Östersjön. Under årens lopp har Skärgårdshavet drabbats av övergödning, bland annat för att allt för mycket näringsämnen rinner från land ut i havet och bidrar till algernas tillväxt. Mörtfiskarna har gynnats av övergödningen och beståndet har ökat i kustvattnen. Mörtfiskar kan även lokalt få övergödningen i vattnen att tillta när de rör upp mer näringsämnen från havsbottnen. Fiske av braxen och andra mörtfiskar har alltså positiva miljökonsekvenser. Inga förhöjda halter av miljögifter har heller påträffats i dem så man kan äta hur mycket mörtfisk som helst.”

Det är alltså en miljögärning att äta Östersjöfisk som fångats på ett hållbart sätt eftersom det minskar konsumentens ekologiska fotavtryck i Östersjön. Även Närfiskprojektet följer principerna för hållbart fiske.

”Inom ramen för Närfiskprojektet riktas vårdfisket mot braxen och mört. Fisken fångas i ryssjor. Därför är det lätt att släppa tillbaka i vattnet till exempel rov- och vandringsfiskar liksom fiskar som anses vara utrotningshotade. Avsikten är att skydda Östersjön men även att få in etisk och ekologisk närmat på marknaden och samtidigt erbjuda nya, läckra alternativ att duka fram på matborden”, säger Miina Mäki.

År 2017 fångades 150 000 kilo mörtfisk inom Närfiskprojektet – en ny omgång yrkesfiskare bjuds in i början av år 2018

Närfiskprojektet inleddes år 2015, det vill säga som bäst pågår projektets tredje år. Den rekordkalla våren och sommaren 2017 påverkade även fångsten av mörtfisk. Braxenfisket kom igång på allvar först i mitten på juni medan man i regel brukar börja fånga braxen när havsvattnet blir varmare, senast i mitten på maj. I år var det kallt i strandvattnen hela sommaren.

Trots utmanande väderförhållanden fångades cirka 150 000 kilo braxen och mört, och samtidigt med fångsten försvann 1,2 ton fosfor från havet. En del av projektets 15 fiskare fortsätter med fisket på hösten eftersom efterfrågan på mört och braxen ökar.  John Nurminens Stiftelse bjuder nästa gång in yrkesfiskare till projektet i januari–februari 2018.

En liten räkneövning för alla vänner av Östersjön och Pirkka Skärgårdsfiskbiff!

Specialforskaren Seppo Knuuttila vid Finlands miljöcentral som är en entusiastisk fiskare och vän av havet har i årtionden undersökt Östersjöns tillstånd. Knuuttila deltog även i Miljöcentralens (Syke) och Naturresursinstitutets (Luke) gemensamma forskningsprojekt som resulterade i en kalkylator som finländarna kan använda för att räkna ut sitt Östersjöfotavtryck.

Östersjökalkylatorn visar att i Finland är livsmedelsproduktionen den största enskilda faktorn som idag belastar Östersjön. Ju större åkerareal som behövs för att producera livsmedlet, desto större är det ekologiska fotavtrycket som just det livsmedlet påför Östersjön. Till exempel köttet från stora nötkreatur belastar i proportion Östersjön mest, medan konsumtionen av vild fisk som fångats på ett hållbart sätt från havet i sin tur minskar på Östersjöfotavtrycket.

Forskarna rekommenderar att ersätta kötträtter med grönsaker och fisk i mån av möjlighet. Knuuttila själv övergick en gång i tiden till lättare kost genom att ha en vegetabilisk dag per vecka. Idag har han en köttdag per vecka och äter mycket fisk som fångats i Östersjön. Knuuttila ser Pirkka Skärgårdsfiskbiffen som en ekologisk gärning värd fulla poäng.

”När Pirkka Skärgårdsfiskbiffen ersätter en köttmåltid minskar samtidigt Östersjöfotavtrycket! Det går även att räkna ut vilken betydelse den egna kosten har med tanke på Östersjöns bästa. Som Helsingforsbo är min individuella fosforbelastning på Östersjön cirka 30 g per år* via avloppsvattnet. En Pirkka-förpackning innehåller två biffar med 140 g braxen och har en fiskhalt på 70 procent. Om jag äter ett paket en gång i veckan under ett år uppgår mängden braxen jag ätit till totalt 7,28 kilo. Den fiskmängden avlägsnar cirka 51 gram fosfor från havet. Och av denna mängd återför en Helsingforsbo cirka 1,5 gram i avloppet och resultatet blir ett nettoupptag på 49,5 gram”, konstaterar Knuuttila.

Mer information:

Projektchef Miina Mäki
Projekten Ett Rent Östersjön
John Nurminens Stiftelse
Tfn 050-576 3298 e-post:
fornamn.efternamn@jnfoundation.fi

Läs Miina Mäkis blogg om Närfiskprojektet
Bekanta dig med Närfiskprojektet & Pirkka Skärgårdsfiskbiffen

Pilotprojekt i NutriTrade som finansieras av EU
Närfiskprojektet är med som ett pilotprojekt i NutriTrade (NutriTrade – Piloting a Nutrient Trading Scheme in the Central Baltic) som delfinansieras av programmet EU Interreg Central Baltic (2015–2018). I NutriTrade-projektet skapas ett system för genomförande och finansiering av frivilliga åtgärder för att minska näringsämnena i Östersjöområdet. NutriTrade är ett av flaggskeppsprojekten i EU:s Östersjöstrategi och leds av John Nurminens Stiftelse. www.nutritradebaltic.eu

* I andra delar av Finland är denna belastning i snitt något högre beroende på avloppsreningsverkets effektivitet men överskrider dock inte 50 gram just någonstans.