På tio år har man lyckats minska fosforbelastningen som kan nyttjas av algerna i Finska viken med 75%.
– Föroreningarna från yttre punktkällor i havet har minskats avsevärt. Vi har haft många bra somrar, men det mycket näringsrika vattnet som sveptes in med saltvattenpulserna under åren 2014, 2015 och 2016, kombinerat med den varma sommaren, orsakade algblomningen i fjol. Fosforhalten i vattnet var faktiskt högre år 2017, men eftersom sommaren var kall undvek man problemet med de blågröna algerna. På grund av de näringsämnen som kommit från Östersjöns huvudbassäng är fosforhalterna återigen höga. Situationen nästa sommar beror på hur vattnet blandas och hur varmt det är, säger Marjukka Porvari, chef för John Nurminens stiftelses projekt Ett Rent Östersjön.
Utöver diffus belastning från jordbruket är problemet huvudsakligen den gamla näringsbelastningen på havsbotten, dvs den inre belastningen. Den externa belastningen på Finska viken är i genomsnitt 4000 ton, men under sämre år kan den interna belastningen kan vara upp till 2,5 gånger högre.
Fosforavrinning från åkrarna under kontroll med gips
Genom gipsbehandling av åkrarna kan man effektivt skära ner på den diffusa belastningen av Östersjön och minska den totala fosforhalten i avrinningen med upp till 50 %.
Gipsbehandlingen provades i stor skala år 2016 på åkrarna i Savijokis avrinningsområde. Nu behandlas sammanlagt 3.500 hektar i Vanda ås avrinningsområde under tre år, vilket minskar fosforavrinningen med 10 ton. Belastningen av fasta ämnen som gör flod- och havsvattnet grumligt kan skäras ned med 5 miljoner kilo.
– Ett av syftena med pilotprojektet vid Vanda å har varit att få offentlig finansiering för gipsbehandling av åkrar och det är nu till vår glädje på väg att förverkligas. Staten har öronmärkt över 20 miljoner euro för gipsbehandling av åkrar i Skärgårdshavsområdet under år 2019–2021. Skärgårdshavet är en unik miljö med högt rekreationsvärde. Dess avrinningsområde ligger fortfarande på Östersjöns skyddskommissions hot spot-lista, summerar Marjukka Porvari.
Försök att minska den inre belastningen
Metoderna för att minska den inre fosforbelastningen i Östersjön har inte undersökts i högre grad och jämförbara data om olika metoder är svåra att hitta. I projektet SEABASED provades olika metoder i liten skala. Riskbedömning är en väsentlig del av pilotprojekten.
Bland alternativen finns exempelvis bindning av fosfor till havsbotten med olika material. Att använda Gotländsk kalksten är mer organiskt än aluminium och det testas både på den svenska och finska kusten. Man har också prövat att avlägsna ytskiktet på det näringsrika bassedimentet genom att suga ut det. På Åland testar man att pumpa näringsrikt grundvatten med låg salthalt för att bevattna åkrarna.
Fiske är ett bra och traditionellt sätt att minska näringsbelastningen i havet. I projektet experimenterar man med reduktionsfiske av storspigg på Åland, och i Skärgårdshavets närfiskprojekt har man redan lyckats med ett kommersialiserat reduktionsfiske av karp.
Artikeln publicerades först i Kauppalehtis bilaga Mediaplanet 6.6.2019.
