Enligt en riskbedömning som John Nurminens stiftelse lät göra och som blev klar år 2018 ökar biogasverkens verksamhet betydligt utsläppen av näringsämnen, kväve och fosfor som leder till övergödning av vattendrag i Östersjöområdet.

Utsläppen av näringsämnen beror bland annat på spridning av näringshaltiga rötrester på åkrar, som inte övervakas i många Östersjöländer eller begränsas på samma sätt som exempelvis åkeranvändning av gödsel. Även kommunala avloppsreningsverk, vars rengöringskapacitet inte alltid är tillräcklig för behandling av avloppsvattnet från biogasverk, samt förvaring av rötrester förorsakar utsläpp.

Näringsutsläpp i vattendrag i flera olika länder

Näringsämnen från biogasproduktion har kommit ut i vattendrag i exempelvis norra Tyskland, där rötrester från biogasproduktion som spridits ut på åkrar i stor omfattning har förorenat grundvattnet med nitrater. I Forssa i Finland har rötrester som förvarats på biogasverkets område runnit ut i närliggande vattendrag och bland annat Eura avloppsreningsverk har lidit av kvävehaltiga utsläpp från biogasverket.

Ökade näringsutsläpp inom biogasverkprojekt som startats med stöd från staten och utvecklingsbanker i Ukraina och Vitryssland har inte beaktats överhuvudtaget i flera fall, utan avloppsvattnet från verken har utan ytterligare rengöring letts till kommunala rengöringsverk, till följd av vilket utsläpp av fosfor och kväve även har ökat i flodvattendrag på Östersjöns avrinningsområde.

”Biogas är en välkommen förnybar energiform och biogasproduktion skapar nya möjligheter för återvinning av näringsämnen. Det kan dock förorsaka en betydande risk för utsläpp av näringsämnen i vattendrag om behandlingen av rötrester och verkens avloppsvatten inte har planerats noga fullt ut. Eftersom biogasverk nu byggs i ökande takt på grund av klimat- och energipolitiken och geopolitiska förändringar är det nödvändigt att snabbt fästa uppmärksamhet vid saken”, konstaterar Marjukka Porvari, ansvarig direktör för John Nurminens Stiftelses projekt Ett Rent Östersjön.

Bedömning och tillståndspraxis för verkens miljöeffekter bör utvecklas

Enligt arbetsgruppen som utfört riskbedömningen är det väsentligt för minimeringen av näringsutsläppsrisker att utveckla bedömningen av biogasverkens miljöeffekter samt praxis för miljötillstånd för verken på så vis att särskild uppmärksamhet fästs vid behandlingen av näringshaltiga rötrester som uppkommer och avloppsvatten.

Vid beviljandet av tillstånd till avloppsreningsverk bör man se till att den aktör som ansöker om tillstånd har tillräcklig åkerareal för spridning av de näringshaltiga rötrester som uppkommer. Dessutom bör man vid beviljandet av miljötillstånd se till att kapaciteten är tillräcklig hos kommunala avloppsreningsverk som tar emot verkens avloppsvatten. I synnerhet då biogasverket inte ursprungligen har planerats intill rengöringsverket utan detta byggs i efterhand, är det väsentligt att se till att kapaciteten är tillräckligt och vid behov förutsätta tillräcklig förbehandling av avloppsvattnet vid biogasverken, exempelvis intensifierat avlägsnande av kväve.

Vid placeringen av större biogasverk är det viktigt att beakta den regionala näringsbalansen, dvs. att inte en alltför stor näringsmängd samlas på ett och samma område i förhållande till den tillgängliga åkerarealen i området. Det är inte nödvändigtvis vettigt att placera stora biogasverk på områden som redan ett näringsämnesöverskott – exempelvis områden med stor djurproduktion – som samlar septiska biomassor till största delen utanför området.

I lagstiftningen och myndighetsverksamheten bör säkerställas att näringsämnena i rötrester beaktas fullt ut vid spridning på åkrar och att detta även övervakas. Dessutom är det viktigt att öka medvetenheten om behandlingen av näringsämnen från biogasproduktion samt risker i anslutning till detta bland myndigheter, miljöexperter och aktörer inom biogasbranschen.

”Riskbedömningen bekräftade problemets existens i hela avrinningsområdet för Östersjön och nu börjar vi i samarbete med finländska aktörer och aktörer i Östersjöområdet söka konkreta lösningar för att minimera näringsutsläppsriskerna från biogasverk. Olika aktörers idéer och samarbetsförslag intresserar oss”, säger Annamari Arrakoski-Engardt, ombudsman för John Nurminens Stiftelse.

Riskbedömningen beställdes av John Nurminens Stiftelse och genomfördes av ett konsortium bestående av nio expertorganisationer, i vilket ingick Aalto-universitetet och Pöyry Finland, Tekniska högskolan i Riga i Lettland, Tekniska högskolan i Gdansk i Polen, IBBK (International Biogas and Bioenergy Competence Centre) i Tyskland, Århus universitet i Danmark och Monus Minek Ltd i Estland.

Mer information

Maija Salmiovirta
Projektchef, Projekten Ett Rent Östersjön, John Nurminens Stiftelse
maija.salmiovirta(at)jnfoundation.fi
tfn 044-2032 213

Marjukka Porvari
Direktör, Projekten Ett Rent Östersjön, John Nurminens Stiftelse
marjukka.porvari(at)jnfoundation.fi
tfn 041 5491535

Riskbedömning för biogasproduktion

John Nurminens Stiftelse – skydd av Östersjön och kulturgärningar
Syftet för John Nurminens Stiftelse, som grundades 1992, är att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsen som har belönats för sin kunskapsförmedling och produktion av havsrelaterad kulturinformation. I stiftelsens projekt Ett rent Östersjön förbättras Östersjöns tillstånd med konkreta åtgärder som minskar såväl belastningen på havet som miljöriskerna. Arbetet styrs av mätbara resultat och effekter. www.johnnurmisensaatio.fi/sv