Naturen i det kalla Östersjön med bräckt vatten är unik. På grund av människans verksamhet är havsnaturens mångfald ändå hotad. Förlusten av lokala livsmiljöer, den ohållbara användningen av marina resurser och andra miljöpåfrestningar, såsom miljögifter och läkemedel som hamnar i havet, försvagar havsnaturens livskraft. I Östersjön är den biologiska mångfalden också särskilt hotad av effekterna av klimatförändringar och övergödning, som påverkar det marina livet i alla miljöer.

Livsmiljöer under vatten och nyckelarter

Naturens mångfald är mer än bara artrikedom. Östersjöns undervattensnatur är inte likadan och enhetlig överallt, utan under ytan finns en mängd olika livsmiljöer, alla med sina egna arter. Miljöförhållanden, som material på botten, vågor och ljusmängd, avgör vilka arter som trivs på olika platser. Arter i ett organismsamhälle interagerar ständigt med varandra, och därför påverkar förändringar i en arts överlevnad även andra.

Blåstång, bandtång och blåmussla är nyckelarter i Östersjön som spelar en viktig roll i det marina ekosystemet i bevarandet av rika samhällen av organismer. De livsmiljöer som bildas av blåstång och bandtång är viktiga för fiskar och ryggradslösa djur i Östersjön. De är också utmärkta lekplatser för fisk och skydd för fiskyngel. Flerårig växtlighet binder näring från vattnet sin tillväxt, och en frodig äng av bandtång kan också binda mer kol än en skog av samma storlek.

Blåmusslor filtrerar sin föda från vattnet och renar samtidigt vattnet. Bland dem lever en mängd olika små kryp, och musslor och andra bottenlevande djur är viktig föda exempelvis för ejder och många fiskar, såsom flundra.

Havets näringskedjor

Liksom på land är havens näringskedjor beroende av den solenergi som växter binder. Havets basproducenter är små planktonalger samt ett- och flerårig bottenvegetation. Små planktondjur som äter små alger är föda för större djur, som i sin tur är byte för större rovdjur. I toppen av näringskedjorna finns stora marina däggdjur, rovfåglar och människan.

All aktivitet i havet grundas på näringsnät och organismers interaktion med varandra och med sin miljö. Varje undervattensmiljö har sitt eget nätverk av näringskedjor. Om näringskedjorna störs förändras det marina ekosystemets funktion, och vi märker detta som förändringar i havets tillstånd.

Uppvärmningen av klimatet och havsvattnet förändrar näringskedjorna i Östersjön och påverkar hela naturen under vatten på många sätt. När vattnet värms upp blir det också lättare för främmande sydliga arter att bosätta sig i Östersjön, och vissa nykomlingar kan vara ett hot mot de ursprungliga arterna i vårt hav. Effekterna av klimatförändringen påskyndar även eutrofieringen av havet ytterligare och ökar syrebristen på havsbotten.

Läs mer om effekterna av klimatförändringen.

Eutrofiering försämrar tillståndet i havsnaturen

Eutrofiering är ett hot mot bevarandet av Östersjöns mångsidiga havsnatur. Nyckelarterna i Östersjön, blåstång och bandtång, lider av grumlighet i vattnet, vilket reducerar livsnödvändigt solljus för växter djupare i vattnet. Överflödet av näringsämnen gynnar också tillväxten av ettåriga trådalger. Mängden trådalger i Östersjön har tredubblats på grund av övergödning. Massorna av trådalger dämpar ängar av bandtång samt undervattensskogar av blåstång. Bottendjuren i Östersjön lider å sin sida av förlusten av syre i havsbottnen, vilket upprätthålls av övergödningen.

Eutrofieringen har också gynnat sjövassen som växer vid Östersjökusten. Tidigare öppna strandlandskap växer igen när tät vass tar över området. Samtidigt går öppna och mosaikliknande kustmiljöer som är viktiga för fåglar och insekter förlorade, såväl under vattnet som på strandängar med låg växtlighet.

Läs mer om eutrofiering.

Skydd av havsnaturen

Den finska kustens undervattensnatur har kartlagts på lång sikt och som ett resultat av arbetet har man identifierat flera viktiga områden för biologisk mångfald (EMMA-områden). Välbefinnandet i havets artsamhällen är kopplat till lokala livsmiljöer, och därför bör skyddsåtgärder för havsnaturen också inriktas på lokalt viktiga områden. Omkring 11 % av Östersjöns undervattensnatur är för närvarande skyddad i Finland, vilket bara är en tredjedel av målnivån på 30 % i EU:s strategi för biologisk mångfald.

Ett mångsidigt, hälsosamt samhälle av organismer är mer motståndskraftigt mot miljöförändringar. Uppvärmningen av klimatet och eutrofieringen har redan förändrat Östersjön, och havets organismer kämpar för att anpassa sig till den snabba förändringen.

John Nurminens stiftelses projekt bekämpar övergödning och andra miljörisker som riktas mot havet. Målet för skyddsarbetet i John Nurminens Stiftelse är ett bra ekologiskt tillstånd i Östersjön, där det inte finns för mycket näringsämnen och alger i havet, det finns tillräckligt med syre på botten, och växt- och djurlivet i havet är mångsidigt och livskraftigt. Vårt mål är ett levande Östersjön. Läs mer om våra projekt.

Vad gör vi?

Våra projekt minskar eutrofiering i hela Östersjöns avrinningsområde
KUNSKAP OM ÖSTERSJÖN

Vi främjar kunskap om Östersjön i skolorna genom miljöfostran i samarbete med Luonto-Liitto.

Fosforbelastning som redan finns i Östersjön avlägsnas genom förvaltningsfiske av karpfiskar
Baltic Fish

Näringsämnen som är bundna i vassbestånd vid övergödda strandvatten återvinns på land
VASSPROJEKT FÖR KUSTEN

VASSPROJEKT FÖR KUSTEN
Gypsum Initiative

Utsläppen av näringsämnen i samband med produktionen av biogas minskas under hela dess livscykel och biogasens hållbarhet främjas ur vattenskyddets synvinkel
Sustainable Biogas
Your current shadow instance is ""Staging"". Exit