Vintern i södra Finland var rekordvarm och snöfri. Under den fick vi uppleva vilka utmaningar klimatförändringen i värsta fall orsakar för skyddet av vattendrag. I många älvar mättes rekordhöga näringsbelastningar. Till exempel i Sydvästra Finland kunde älvvattnen tidvis föra med sig över hälften av det årliga näringsflödet på en enda vecka. Tidigare upplevdes årets största avrinning av näringsämnen under våröversvämningarna, men till följd av klimatförändringsvintrarna mäts de största värdena för avrinningen ofta i december, januari och februari.
Resultaten av havsforskningsfartyget Arandas vinterresa i år visar att den stormiga och isfria vintern effektivt blandat om det syrerika ytvattnet i Finska viken ända ner till de djupaste sänkorna på havsbottnen. Fördelen med detta är att syresituationen var exceptionellt bra i Finska viken, och forskarna upptäckte inget giftigt svavelväte alls. Nackdelen är att de rika fosforreserverna i djupen nu har blandats upp i hela vattenmassan, och Österjöns ytvatten hade höga fosforhalter jämfört med medeltalet för de senaste 20 åren. På en mätstation mättes rentav mätningshistoriens högsta fosforhalt. Halten av så kallad beräknad överskottsfosfor, dvs. fosfor som blir kvar i ytvattnet efter den kvävebegränsade vårblomningen, som direkt ger näring till algblomningarna på sommaren, var dock mindre än år 2017 och 2019. Detta kan förebåda att algblomningen är lite lindrigare i sommar än under de föregående åren. Detta beror naturligtvis på vindarna och på havsvattnets temperatur. En varm och vindlös sommar främjar massförekomster av blågröna alger.
Mätningarna under de senaste åren pekar på en negativ trend som innebär att fosforhalterna i Bottenhavet ökar. Detta syntes klart också i Arandas vintermätningar år 2020. Halterna av löslig fosfor har stigit i Bottenhavet under hela 2010-talet. De har så gott som fördubblats på tio år, vilket ökar sannolikheten för algblomningar också på Bottenhavet. Tidigare betraktades eutrofieringen framför allt som ett problem som gällde Finska viken och Skärgårdshavet, men nu har eutrofieringen ökat också på havsområden längre upp i norr.
Marjukka Porvari
Direktör, Projekten Ett Rent Östersjön, John Nurminens Stiftelse
