”Hör ni, det kommer inte att lyckas.”
”Man har ju försökt göra det här förut, redan i 20 år, det blir inget av det!”
Så typiskt finländska uttalanden, och så krasst vi finländare dömer ut många positiva saker och nya aktörer i samma stund som de försöker lansera något nytt. Men nu, några år senare, är vi nog så glada över att den första konsumentprodukten tillverkad av inhemsk mörtfisk äntligen har hittat till butikernas frysdiskar!
I släktens sommarstuga hänger en bild av min stolta farfar efter en fisketur. Han står med en tallriksstor braxen i varsin hand och lyfter dem mot kameran. Det är flera årtionden sedan den bilden togs. Sedermera har braxen varit tämligen undervärderad som matfisk. Avsikten med Närfiskeprojektet har varit att tillsammans med flera samarbetspartner höja anseendet på denna goda fisk i hopp om att den hittar tillbaka till finländarnas matbord. Vägen har varit krokig och tidvis mycket gropig men det har varit glädjande att notera att under resans gång har viljan till åtgärder funnits hos många och ibland även överraskande aktörer.
Trots det visade intresset var det inte lätt att komma igång med arbetet. Vi insåg snabbt att fiskenäringen både väcker känslor och är ett konfliktkänsligt verksamhetsfält där många olika intressen och fördomar möts, medan gamla misstag har lämnat djupa sår. Vi fick höra och ta hänsyn till ett stort antal olika åsikter, råd och rekommendationer. Tillsammans med ledande experter i fiskbiologi lyckades vi skapa en verksamhetsmodell och regler för mörtfisket i syfte att säkerställa både social och ekologisk hållbarhet för projektet.
Det var ursprungligen en fiskare i Skärgårdshavet som kom på idén att sätta igång Närfiskeprojektet. Han ville dels hjälpa till att få den goda matfisken i nyttobruk, dels få oss här på stiftelsen att inse hur viktigt yrkesfisket är när det kommer till att få näringsämnena i vattendragen tillbaka upp på landbacken. Projektets nya sätt att agera var till en början främmande för yrkesfiskarna i området och väckte fördomar. Det gjorde även den Helsingforsbaserade stiftelsen som plötsligt dök upp mitt i skärgårdsbornas vardag från huvudstadsregionens rödgröna bubbla som tillhör en helt annan sfär. En handfull modiga fiskare deltog trots allt i projektet. Tillsammans med dessa yrkesfiskare, lokala företagare och kostservicebolaget Arkea i Åbo inledde vi arbetet med att förvandla braxen som fiskats i Skärgårdshavet till god mat för skolelever och storkökens andra kunder.
Nu, några år efter att projektet inleddes, har Kesko lanserat Skärgårdsfiskbiffen som därmed även finns på tallriken hos oss vanliga konsumenter. Det känns bra att på riktigt kunna säga sig veta varifrån maten som serveras kommer. I och med att jag själv har besökt så gott som alla fångstplatser och samtidigt har fått en inblick i kustfiskarens vardag kan jag idag värdesätta maten på ett helt annat sätt.
Barnet i mig känner sig ibland frestat att visa långnäsa till dem som under resans gång tvivlade på framgång för oss här på stiftelsen, medverkande företagarna och finländsk mörtfisk. Å andra sidan har alla framsteg i allra högsta grad gjorts genom samarbete. För att ytterligare öka användningen av mörtfisk och andra undervärderade inhemska fiskar krävs tätare samarbete, bra informationsflöde och nätverk för aktörerna. Och framförallt är det viktigt att precis alla aktörer arbetar mot samma mål utan att låta den purfinska avundsjukan ta över.
Hur som helst kan vi efter detta projekt känna äkta stolthet över att vi trots allt outtröttligt har orkat banka huvudet i väggen. Och vad blir det för mat idag? Jo, braxen köpt i närbutiken!
Skribenten är projektchef för John Nurminen stiftelsens Närfiskeprojekt.
