En mängd olika hållbara fiskprodukter finns nu i Sverige och braxenfärs har testats i många storkök på Åland. Baltic Fish-projektet, ledd av John Nurminen Foundation och medfinansierat av Baltic Sea Action Plan Fund, lyckades väcka intresse och etablera ett marknadsbaserat förvaltningsfiske av karpfiskar, nämligen braxen, mört och ide. Genom att äta karpfiskar och annan hållbart fångad, underutnyttjad fisk från Östersjön kan konsumenterna avsevärt minska effekten av deras kost på övergödningen av havet och inre vatten samt deras klimatavtryck.
Målet med Baltic Fish-projektet (2019−2021) var att skapa gemensamma regler för hållbar förvaltning av fiskbestånd och utveckla en marknadsdriven livsmedelsproduktionskedja som använder karpfiskar hållbart i Sverige och Åland, samt att öka efterfrågan för karpfisk i Sverige. Målen uppnåddes i Sverige men att etablera en permanent produktionskedja på Åland visade sig vara en utmaning, delvis på grund av covid-pandemin.
Under projektet fiskades 52 ton karpfiskar i Sverige och 2 ton på Åland. Det innebär att det fiske som genomfördes inom projektet tog bort cirka 400 kg fosfor från havet.
Fiskare deltog i att rädda havet
Svenska projektpartners Race For The Baltic och Guldhaven Pelagiska har arbetat tillsammans med fiskare, myndigheter och forskare för att öka kunskapen om karpfiskar som en del av en hälsosam kost. Dessutom har samarbetet tagit fram regler för ett hållbart karpfiskfiske i Sverige. Glädjande nog har många yrkesfiskare blivit allt mer intresserade av att fiska karpfiskar. Projektet har fått sällskap av totalt nio fiskare från Sverige, från Bottenvikens stränder ända till Gotlands vatten.
Eftersom fiskbestånden på Åland är stora och fiskeverksamheten inom projektet var mycket begränsad, krävdes inga särskilda regler på Åland. Våren 2020 anställde projektpartnern Ålands Fiskarförbund två fiskare för att fiska braxen på Åland.
Den läckra, Östersjövänliga och hälsosamma karpfisken
En studie om skadliga ämnen, gjord av Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), pekar på att måttlig användning av karpfiskar som en del av kosten inte utgör någon hälsorisk. En mer detaljerad rapport om miljögifterna kommer att publiceras senare. Denna proteinrika, hälsosamma och läckra fisk har också låga utsläpp. Koldioxidavtrycket för braxenfärs, beräknat av Sveriges forskningsinstitut (RISE), är 0,5 kg CO2-ekvivalenter per 1 kg braxen, d.v.s. extremt lågt.
”I början av projektet var vi spända över hur svenskarna kommer att ta emot braxenprodukterna, eftersom det inte har funnits en tradition att äta karpfiskar. Svenskarna har fördomsfritt tagit sig an utmaningen och produkterna har utifrån responsen varit enkla att tillreda, smakliga och inte alls sådana som man trodde på förhand”, säger projektchef Maija Salmiovirta från John Nurminens Stiftelse.
På hösten 2020 lanserade Race For The Baltic den nya webbsidan braxen.nu, som riktar sig särskilt till den svenska marknaden. På webbplatsen presenteras bland annat delikata fiskrecept och information om hållbart fiske. Kommunala kök och skolor i Sverige har beställt över 100 gratis smakprovslådor via webbplatsen. Den nya produkten har helt klart fallit svenskarna i smaken, och beställningar av fiskbiffar och braxen har överstigit 20 000 fiskbiffar och långt över 1 000 kg braxen som serveras i skolor, daghem och andra kommunala kök.
På Åland har karpfisk fångats under två år och fiskmassan har testats bl.a. i skolköken. Rädda Lumparn – den andra projektpartnern på Åland – marknadsförde produkten och ökade medvetenheten om fördelarna med att äta karpfisk genom att servera braxenburgare vid evenemang. Särskilt äldre på Åland är bekanta med karpfisk, men för den yngre generationen var produkten ny och den information och smakmöjligheter som projektet erbjuder har varit ögonöppnande. Baltic Fish-projektet deltog också i ReGeneration Week-evenemanget i slutet av augusti och serverade smakbitar av braxenburgare till deltagare. Projektet höll också en föreläsning om hur en hållbar kost påverkar Östersjöns tillstånd.
Segertåget för hållbart fiske fortsätter även efter att projektet avslutats
Projektet avslutades i september, men arbetet för ett främja ett hållbart fiske fortsätter både i Finland och i Sverige. Race For The Baltic kommer att samarbeta med fiskare och lokala och nationella myndigheter i Sverige för att etablera ett hållbart fiske av karpfisk i Sverige på lång sikt längs Östersjöns kust. Ett nytt projekt för att förbättra samarbetet mellan olika aktörer planeras också på Åland för att fortsätta det påbörjade arbetet med Baltic Fish-projektet.
”Allt fler fiskare är intresserade av att fånga karpfisk och till vår glädje startas ständigt projekt för att utveckla nya fiskprodukter. Vi hoppas verkligen att konsumenter i de nordiska länderna snart ska kunna lägga produkter av karpfisk i sin kundkorg”, avslutar Salmiovirta.
Projektets medfinansiär, Baltic Sea Action Plan Fund, som förvaltas av NEFCO och NIB, kommer också att fortsätta stödja arbetet för en grönare framtid i Östersjöregionen. ”Fonden för Östersjöns handlingsplan ger bidrag till projekt som tar itu med de viktigaste utmaningarna som Östersjön står inför. Projekt bör fokusera på konkreta åtgärder som gynnar Östersjöns ekologiska status, helst med potential att skala och bli ekonomiskt lönsamma på egen hand. Ett bra exempel på ett sådant projekt är Baltic Fish-projektet som BSAP-fonden gärna har deltagit i. BSAP-fonden fortsätter att leta efter intressanta och innovativa lösningar till förmån för Östersjön, med en ansökan som är öppen fram till mitten av december 2021. Stödberättigade projektaktiviteter kan inkludera, men är inte begränsade till att bekämpa övergödning, åtgärder som minskar föroreningar från farliga ämnen eller åtgärder som minskar nedskräpning i havet”, säger Dennis Hamro-Drotz, Senior Investment Manager på Nordic Environment Finance Corporation NEFCO.
Projektet Baltic Fish
Målet med projektet Baltic Fish, som lanserades 2019, var att ta bort näringsämnen från Östersjön genom att skapa en marknadsdriven livsmedelsproduktionskedja som gör en hållbar användning av karpfisk, samt öka efterfrågan på karpfisk i Sverige och Åland. Projektet, samfinansierat av Baltic Sea Action Plan Fund, involverade Race For The Baltic, Guldhaven Pelagiska, Rädda Lumparn, Ålands Fiskarförbund och John Nurminen Foundation.
John Nurminens Stiftelse – skydd av Östersjön och kulturgärningar
Syftet för John Nurminens Stiftelse, som grundades 1992, är att rädda Östersjön och dess kulturarv för framtida generationer. Stiftelsen som har belönats för sin kunskapsförmedling och produktion av havsrelaterad kulturinformation. I stiftelsens projekt för ett rent Östersjön förbättras Östersjöns tillstånd med konkreta åtgärder som minskar såväl belastningen på havet som miljöriskerna. Arbetet styrs med hjälp av mätbara resultat och effektivitet. johnnurmisensaatio.fi/sv
