Fisk är hälsosamt, välsmakande och miljömässigt hållbart, och en enkel lösning för att öka världens livsmedelsförsörjning. Men är allt fiske trots allt hållbart?
Havet är inte outtömligt
Upp till en tredjedel av världens fiskbestånd är överfiskade – det fångas ständigt mera fiskar än nya yngel hinner växa upp och mängden fiskar minskar. Lyckligtvis kan man också fiska hållbart: hållbart fiske tar hänsyn till havsmiljön och fiskbeståndens bärkraft, och är det enda sättet att säkerställa att det finns tillräckligt med fisk i världshaven även i framtiden. Mer än hälften av den fisk som finländarna äter är lax som odlas i Norge. Även odlade fiskar äter fisk som bearbetats till foder, och således förbrukar till exempel odlingen av lax mer fisk i vikt mätt än den producerar. Totalt sett skulle det vara bättre att använda en större andel av den vilda fisken direkt som mat för människor.
Det finns också hållbar närfisk i Östersjön: Till exempel fångas majoriteten av de finländska strömmingsfångsterna i Bottenhavet där beståndet är starkt och fisket certifierat (MSC). Och det finns upp till 30–40 miljoner kilogram braxen i våra kustvatten, men under de senaste decennierna har uppskattningen av den kopparfärgade matfisken glömts bort, så en del av fiskepotentialen förblir helt outnyttjad.
Näringsämnena från havet till tallriken
Tillsammans med fiskfångsten som vuxit vilt i naturen kommer också en stor mängd näringsämnen som är bundna till fisken – till exempel avlägsnar det årliga fisket i Finland mer än 700 ton fosfor som göder algtillväxten från vattendragen. Forskare har därför uppskattat att genom att ersätta hälften av köttportionerna med hållbart fångad Östersjöfisk, skulle konsumenterna kunna minska sitt näringsavtryck rentav mer än genom att övergå till en helt vegansk kost.
Framför allt har karpfiskar som mört och braxen gynnats av övergödningen av havet. De här fiskarna som bökar efter bottendjur främjar övergödningen genom att virvla upp näringsämnen som lagrats i botten tillbaka till strandvattnet, som ytterligare näring för algerna. Mörtarna och strömmingarna äter också djurplankton. När det finns gott om små fiskar minskar mängden djurplankton och algerna får utrymme att växa. Rovfiskarna håller antalet små fiskar i schack, men fiskets starka fokus på rovfisk förändrar havets näringskedjor. Därför är det nyttigt att öka andelen hållbart fångad, mindre fisk såsom braxen, mört, strömming, siklöja och abborre i kosten. När helheten är i balans, mår även havet bättre.
Klimatvänlig närfisk
Många av de fiskprodukter som finns i butikens frysdisk kan ha åkt runt jordklotet ett par gånger innan de hamnar på konsumentens tallrik. Koldioxidavtrycket för en fisk som fångats i närheten är betydligt mindre än för dess kusiner som åker runt i fryscontainrar. Man kunde minska klimatbelastningen från en allätares kost med upp till en tredjedel genom att öka andelen grönsaker på tallriken och genom att övergå från en köttbaserad kost till närproducerade måltider med mera fisk. Att främja hållbart fiskad närfisk minskar matproduktionens klimatbelastning och bidrar till att skydda den biologiska mångfalden i alla världens hav.
Den goda och tidigare uppskattade strömmingen, mörten och braxen har helt utan anledning överskuggats av andra fiskar i fiskdisken. Till konsumentens glädje är också många enkla produktalternativ tillgängliga idag, konserver, frysvaror och halvfabrikat, så Östersjöfisken simmar smidigt till tallriken även i den hektiska vardagen. Att gynna finländsk strömming och karpfisk är ett utmärkt sätt att minska klimatpåverkan från den egna kosten och samtidigt hjälpa Östersjön!
Draghjälp från John Nurminens Stiftelses fiskprojekt
I John Nurminens Stiftelses två fiskprojekt strävar vi efter att fungera som en banbrytare och lyfta den finska karpfisken i rampljuset och tillbaka till konsumenternas middagsbord. Till vår stora glädje har vi eventuellt lyckats bättre än vi förväntade oss.
I vårt Närfiskprojekt fiskade man under åren 2015–2019 totalt 700 000 kilogram braxen och mört från Skärgårds- och Bottenhavets kustvatten. Med fisken lyckades vi avlägsna 5 000 kilogram fosfor som orsakar övergödning i havet. Projektet skapade en marknadsmässig värdekedja för karpfisk från havet till tallriken och lanserade totalt fem produkter för storkök och konsumenten: En närfiskbiff (Arkea & Kalaliike S. Wallin), en mörtfärsbiff (Palmia & Lagerblad Foods) och tre Pirkka skärgårdsfiskprodukter från Kesko (tillverkad av Apetit).
Uppmuntrade av framgången i Finland utvidgade vi vårdfisket och produktifieringen av karpfisk i Östersjön även till Åland och Sverige i samarbete med Race For the Baltic, Guldhaven Pelagiska, Rädda Lumparn och Ålands Fiskarförbund. I Baltic Fish-projektet fångade man under 2019–2021 totalt 54 000 kilogram karpfisk, genom vilka cirka 400 kilogram fosfor avlägsnades från Östersjön. Dessutom skapades tre olika karpfiskprodukter för användning i storkök och hushåll, och nya produkter planeras.
Under projekten ökade också antalet karpfiskprodukter som producerades utanför projekten och som var tillgängliga för konsumenterna mer än tidigare.
Det finns alltså ett utbud – vad fångar du på din tallrik?
Text: Miina Mäki, projektchef för havsmiljöprojekten, John Nurminens Stiftelse
John Nurminens Stiftelse – För att rädda Östersjön
Syftet med John Nurminens Stiftelse, som grundades 1992, är att rädda Östersjön och dess kulturarv för kommande generationer. Stiftelsens projekt förbättrar Östersjöns tillstånd genom att minska belastningen på havet och miljöproblem, såsom övergödning och naturförlust. Stiftelsens uppdrag är också att vårda, levandegöra och förmedla berättelser och kulturarv med anknytning till havet. Arbetet styrs av resultat och effekter. Stiftelsens verksamhet finansieras huvudsakligen genom donationer och bidrag. https://www.johnnurmisensaatio.fi/sv
Närfiskprojektet delfinansierades av programmet EU Interreg Central Baltic (2015–2018).
Baltic Fish-projektet delfinansierades av finska och svenska statens fond Baltic Sea Action Plan Fund som förvaltas av det nordiska miljöfinansieringsbolaget NEFCO.
